Längs med Stora Algatan har arkeologerna funnit grundmurar, eldstäder golv av hus och rester av fröer och groddar.
– Svartbröderna har haft sitt eget bryggeri och bageri, berättar Stefan Larsson, arkeolog och projektledare för utgrävningen. Med tanke på den vattenkvalité som Lund hade vid den här tiden kan man utgå från att det dracks otroligt stora mängder öl, fortsätter han.
Utgrävningen är en av de största i Lund sedan den i Kattesund på 1970- och 80-talen. Eftersom all mark i innerstan är klassad som fornlämning måste tomten undersökas när det nu ska byggas ett bostadshus på tomten som senast var en parkering. Det gjordes också en förundersökning redan 1977 som visade att det fanns ett kulturlager.
– Det är ovanligt att en utgrävning sker på en så stor yta. Det ger fler fynd och chanserna att hitta något intressant ökar, säger Stefan Larsson.
1200-talet i dagern
Arkeologerna har på bara några månader grävt sig ner århundrade för århundrade till 1200-talet. I kvarteret som utgrävningsplatsen är en del av låg Nordens första dominikanska konvent. Franska dominikaner, även kallade svartbröder, fick tomten i donation av ärkebiskopen 1221 eller 1223.
– Det var en flott tomt och inte vilken tomt som helst. Den låg mitt i centrala Lund intill Domkyrkan och är en del av ett område som kallas Kyrkostaden. I Lund som helhet fanns 26 kyrkor och residens fram till reformationen 1536, säger Stefan Larsson.
Längre in på tomten finns spår av att munkarna haft en gårdsplan där de antas ha hållit egna husdjur. De benrester som grävts fram visar att svartbröderna åt lite bättre än gemene man, som vid den här tiden mest åt gröt och griskött. Dominikanerna har ätit mer varierat, fint kött från yngre slaktdjur och viltkött.
– De visste hur de ville ha det. De franska munkarna tog med sina vanor från Frankrike. De drack vin och vi har funnit spår av dricksglas. Normalt i Norden var att man drack ur stop av keramik eller trä. Kanske hade de också en kryddträdgård men det har vi inte funnit spår av ännu.
I mitten av tomten har arkeologerna gjort ett oväntat fynd – en tjock mur – som förbryllar dem. Varför dominikanerna har byggt en mur som skär igenom hela tomten vet man ännu inte.
Professorsbostad och studentkasern
Husen som byggdes under tidig medeltid fick stå ända fram till slutet på 1600-talet då upplysningstiden började, och inte till reformationen som man skulle kunna trott.
– När akademin kommer till staden river man de gamla byggnaderna och tomten köps av den kände professorn Andreas Stobaeus. Därmed byter tomten ägare – från kyrkan till universitetet. Här bodde rektorerna och professorerna alldeles nära Kungshuset, dåtidens universitetshus, berättar Stefan Larsson. Under 1800-talet fanns här en studentkasern, som var något av det första som arkeologerna grävde fram.
På utgrävningsplatsen arbetar 12 till 15 personer. Sedan i maj har de grävt upp och transporterat bort 350 ton jord.
– Det är inte alla som är medvetna om hur tungt det kan vara med arkeologiskt arbete. En erfaren arkeolog gräver cirka en tredjedels kubikmeter jord – ca 750 kilo – på en dag, säger Stefan Larsson.
Han berättar att det är mycket billigare med arkeologiska utgrävningar idag, eftersom all dokumentation är digital.
– Det sparar en massa tid. Information om fynden skrivs direkt in i en databas från utgrävningsplatsen.
Det har också utvecklats många nya metoder för att analysera fynden, till exempel ICP-analys. Arkeologerna räknar med cirka 20.000 fynd vid utgrävningens slut i mitten på oktober.
– Med dem hoppas vi få veta mer om livet i konventet och på det sättet bredda bilden av det tidiga Lund. I arkeologi är det de många små trivialiteterna som ger resultat, säger Stefan Larsson.
