Fokus ligger på humankapitalbildning, brett definierad, och utbildningens roll i ekonomin och politiken med historiska, jämförande och aktuella perspektiv. Ämnen inkluderar teorin om humankapital, utbildningens roll för ekonomisk tillväxt och inkomstfördelning samt för individuella karriärer och familjebildning, och jämlikhet ur olika aspekter. Kursen relaterar till ämnen på både makro- och mikronivå, allt inom den bredare kontexten av ekonomisk historia.

Humankapital anses ofta vara en viktig bestämningsfaktor för ekonomisk tillväxt och en strategisk faktor med avseende på produktivitet och ekonomisk tillväxt. I denna kurs granskas kritiskt såväl teoretiska grunder som empiri. Olika begrepp och metoder för mätning av humankapital studeras. Humankapitalbildning och dess konsekvenser för makroekonomiska prestationer såväl som för individuellt välbefinnande analyseras ur en historisk synvinkel, särskilt under den första, andra och tredje industriella revolutionen.

Relationen mellan humankapital och jämlikhet studeras ur flera perspektiv. I många olika sammanhang har förändringar i utbildningssystemet ofta motiverats av en politisk ambition att minska social ojämlikhet, vilket ställer frågan i vilken utsträckning humankapitalbildning genom utbildning varit viktig för att främja jämlikhet. Utbildning har dessutom varit en åtgärd för att övervinna ojämlikhet mellan könen, vilket gör frågor som rör könsskillnader inom utbildning och nya former av jämställdhet relevanta. Ur en jämförande synvinkel frågar vi i vilken utsträckning erfarenheter från västvärlden är tillämpliga på utvecklingsekonomierna idag.