Maja Sager
lärare och forskare i genusvetenskap
Vad har du för akademisk bakgrund och hur länge har du undervisat i genusvetenskap?
– Jag tillhör första generationen av de genusvetare som doktorerat inom genusvetenskap som disciplin. Min grundutbildning är också delvis inom genusvetenskap, men min magister är i statsvetenskap. Jag började doktorera 2005 på Lodz Universitet i Polen, och fortsatte efter ett par år här på Genusvetenskapliga institutionen i Lund där jag disputerade 2011. Jag tillbringade också en period som gästdoktorand på sociologiska institutionen på Lancaster Universitet i Storbritannien, där gjorde jag också en postdoc efter jag doktorerat.
– Men det är också viktigt att komma ihåg att den akademiska bakgrunden inte enbart formas av de akademiska studierna – för mig är till exempel erfarenheter och kunskap från olika feministiska och antirasistiska sociala rörelser helt centrala för de perspektiv och frågor jag ställer som akademiker.
– Vad gäller undervisningen har jag undervisat på en stor bredd av kurser på vår grundutbildning och våra masterprogram, de senaste sju åren har jag arbetat här, först som biträdande lektor och nu som lektor.
Vad forskar du om?
– Min forskning har allra mest handlat om hur Sverige, precis som EU och många andra stater, genom intensifierade processer av migrationskontroll, kategorisering och exludering av människor som migrerar från det globala syd, skapar situationer av utsatthet som är viktiga att studera ur ett intersektionellt feministiskt perspektiv. Jag har särskilt tittat på hur papperslöshet skapas och erfars inom den svenska välfärdsstaten, men också hur människor gör motstånd och skapar nya former av inkludering och tillhörighet.
– Allmänt är jag intresserad av sådant som migration, arbete, gränser, nation och medborgarskap – och ser dessa som viktiga frågor att utforska med genusvetenskapliga teoretiska verktyg.
– De senaste åren har jag även arbetat med ett forskningsprojekt som går i en lite annan riktning: tillsammans med Marta Kolankiewicz har jag tittat på domstolarna och det juridiska fältet som arenor för debatt kring rasism i Sverige. Med utgångspunkt i feministiska och kritiska teorier om lag och juridik har vi analyserat ett antal rättsfall som handlar om rasism och migration på olika sätt, och vi har intervjuat antirasistiska aktivister som använder sig av juridiken som verktyg. Vilka möjligheter och begränsningar upplever de i det arbetet? Vilka förståelser av vad rasism är och fungerar kan uttryckas och namnges med de verktyg som juridiken tillhandahåller?
Vilka kurser undervisar du på och vad är roligast med att vara lärare på Genus, migration och social rättvisa?
– Nu är det mycket fokus på masterprogrammet där jag både undervisar och är programansvarig. Jag är också med och undervisar på en kurs på grundutbildningen som utforskar kritiska feministiska perspektiv på lag och rätt.
– På masterprogrammet undervisar jag främst på första terminen, de två inledande kurserna och den sista terminen när de skriver uppsats. Den ena erbjuder en introduktion till feministiska och genusvetenskapliga interventioner i studier av olika globala frågor, med några konkreta exempel kring migration, arbete och globala ekonomiska processer. Därefter kommer en kurs som kritiskt granskar Europa som politiskt projekt och de processer av exkludering och annangörande detta projekt krävt och kräver. Vi tittar särskilt på hur kön och sexualitet på massa sätt blivit centralt här.
– Det roligaste med att undervisa på genusvetenskapliga institutionen överhuvudtaget är den totala lyxen att få träffa så många engagerade, kunniga och smarta studenter. Masterprogrammet Genus, migration och social rättvisa är i princip det program jag själv hade velat läsa när jag var student, så det är såklart roligt att arbeta med något man själv tycker är så viktiga frågor för det genusvetenskapliga men också bredare samhällsvetenskapliga fältet. Det är också helt fantastiskt att vara programansvarig och få följa studenterna under hela utbildningen.