Om du vill få en ökad förståelse för din stressnivå kan du göra ett stresstest. Efter avslutat test får du råd baserade på dina svar och konkreta tips för förändring. Responsen du får kan du ladda ner och spara.

Studenthälsans stresstest – alexit.se

Ett bra sätt för att motverka stress är att försöka hitta bra balans mellan aktivitet och vila i vardagen. Några tips för att skapa balans: 

• Gör tydlig skillnad på studietid och fritid.
• Planera din fritid så att du gör saker som inte ställer krav på dig.
• Försök hitta goda sociala sammanhang.
• Känn efter vad du själv vill och våga säga nej.
• Ät och rör på dig regelbundet.
• Prioritera din sömn.
• Fundera på vad som ger dig återhämtning och inför det regelbundet i din vardag.

Även i studierna är det viktigt att hitta utrymme för återhämtning. Det kan du göra genom att skapa en struktur kring hur mycket och när du ska plugga.

• Avsätt rimligt med tid för egenstudier. Bestäm mellan vilka klockslag du ska plugga och kom ihåg att ta pauser minst en gång i timmen.
• Planera utifrån tiden, snarare än utifrån antalet uppgifter du har. Genom att ta kontroll över tiden skapar du en tydlighet kring vad du använder tiden till.
• Försök konkretisera vad du ska göra under tiden du pluggar. "Pomodorotekniken" är ett bra sätt att strukturera sin studietid. Tekniken innebär att du pluggar fokuserat i 25 minuter och sedan pausar i 5 minuter.

Ifall dina studier stressar dig kan det vara en god idé att förbättra din studieteknik. På Studieverkstaden kan du få hjälp med studieteknik och skrivande i olika former.

Studieverkstaden

Under stressiga perioder behöver du se till att du tar dig tid att ta det lugnt och skapar tillfällen för vila. Det behövs för att du ska få ny kraft och energi och kunna återhämta dig.

Vad som gör att man återhämtar sig är väldigt individuellt. Försök att hitta ditt eget sätt att koppla av och känna lugn och ro. Det behöver inte enbart innebära att du vilar. Det kan också betyda att du motionerar eller umgås med familj och vänner. Att prioritera fritidsintressen kan också ge avkoppling och ny energi.

Det är också viktigt att försöka sova ordentligt. Sömnen behövs för att kroppen och hjärnan ska kunna vila och bearbeta intryck.

Sömn och sömnsvårigheter

Du kan till exempel:

• känna dig väldigt trött
• få svårt att sova
• få hjärtklappning
• uppleva besvär med magen
• få svårt att koncentrera dig
• vara känslig för krav
• ha bristande energi och lust.

Med tiden blir du allt tröttare och till slut kan du bli kroppsligt och psykiskt utmattad. Det är viktigt att ta tecken på stress på allvar. Ju tidigare du lägger märke till stressrelaterade besvär hos dig själv, desto snabbare kan du göra förändringar som kan förhindra att besvären blir värre.

• Att man aldrig kan bli frisk.
  Utmattning är en allvarlig sjukdom som det tar lång tid att återhämta sig ifrån. Men med rätt individuell rehabilitering kan du ta dig vidare och må bra igen.
• Endast känsliga och svaga drabbas.
  Alla kan drabbas av utmattningssyndrom. Ingen är immun mot stress. Du löper snarare större risk om du är ambitiös, empatisk och har en stor vilja att hjälpa andra.
• Att depression och utmattning är samma sak.
  Det är två vitt skilda diagnoser som kräver olika behandling. Sjukdomarna har dock liknande symtom. 

Nedstämdhet och depression

Om du redan har utmattningssyndrom

Studenthälsan har tagit fram en föreläsning som heter Vägen tillbaka. Här kan du lära dig mer om utmattning och depression, och hur du kan göra för att komma i gång med studierna igen.