Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Nobelpris

Nobelpriset i fysik 2023

Fysikern Anne L'Huillier är Lunds universitets första Nobelpristagare. Hon fick Nobelpriset i fysik tillsammans med Pierre Agostini och Ferenc Krausz.

År 1987 gjorde Anne L'Huillier en banbrytande upptäckt. Genom att skicka infrarött laserljus genom en ädelgas kunde hon se ett stort antal olika så kallade övertoner av ljus. Dessa uppstod genom att ljuset från lasern växelverkade med atomer i gasen, vilket gav vissa elektroner extra energi som de sedan avgav som ljus.

Första stegen mot en revolutionerande teknik

Vad som började som ren nyfikenhet och en vilja utforska fenomenet utvecklades snart till något som skulle förändra fysikens värld. Anne L'Huillier och andra forskare såg en möjlighet att dessa övertoner kunde vara extremt korta ljuspulser – attosekundpulser. Denna idé stod i kontrast till vad andra ansåg som möjligt på den tiden, nämligen att det inte skulle gå att skapa så extremt korta pulser. Trots detta drev hennes intuition henne framåt.

Att utveckla den teknik som krävdes för att mäta dessa extremt korta ljuspulser visade sig vara en stor utmaning. Det skulle dröja till 2001 innan Pierre Agostini och Ferenc Krausz, som gjorde experiment på var sitt håll, lyckades mäta ljuspulser på attosekundtidsskalan och bekräfta det som Anne L'Huillier upptäckte 1988.

 


För experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia”


          Motiveringen till 2023 års fysikpris


 

Upptäckten gjorde det omöjliga möjligt

Med lasermetoden som skapar ultrakorta ljuspulser kan man numera studera fenomen som tidigare ansågs vara omöjliga att undersöka. Extremt snabba förlopp kan följas, särskilt de som gäller elektroner, vars förändringar ofta sker inom loppet av några tiotal attosekunder.  

Än så länge består forskningsfältet fortfarande mestadels av grundforskning, men framtiden bär med sig spännande möjligheter som skulle kunna användas inom allt från medicin och elektronik till energi och miljö.  

Anne L'Huillier vill till exempel bättre förstå vad som händer i början av en kemisk rektion. Om vi förstår sådana processer bättre, så kan vi inte bara mäta vad som händer utan kanske även kontrollera dem. Det är visionen.

 

LTH:s Nobelföreläsning med Anne L'Huillier. Föreläsningen hölls under LTH:s officiella firande av 2023 års Nobelpris i fysik vid Kårhuset i Lund.

Kvinnliga pristagare i fysik

  • Anne L'Huillier (2023), för experimentella metoder som genererar attosekundpulser av ljus för studier av elektrondynamik i materia
  • Andrea Ghez (2020), för upptäckten av ett supermassivt kompakt objekt i Vintergatans centrum
  • Donna Strickland (2018), för banbrytande uppfinningar inom laserfysik
  • Maria Goeppert-Mayer (1963), för upptäckter beträffande atomkärnornas skalstruktur
  • Marie Curie (1903), för forskning om radioaktivitet.

Ljusblixtarna som öppnar dörren till mikrokosmos

Så fungerar metoden med de ofattbart korta attosekundspulserna som kan ”fotografera” elektroner och ge oss ny insyn i atomernas inre liv.

Elektroner rör sig så otroligt snabbt att de länge ansågs vara omöjliga att observera. Trots svårigheten har många forskare på olika sätt försökt. Varför? Ren och skär nyfikenhet så klart, men också för att kunskapen kan omsättas till praktisk nytta. 

Lär vi oss mer om naturens minsta byggstenar kan vi på sikt också kontrollera dem. Eftersom elektronerna styr alla materials egenskaper – elektronerna är ju atomens kontaktyta mot omvärlden – finns en användningspotential inom i princip alla områden där man på molekyl- och atomnivå vill påverka materialegenskaper.

Tänkbara användningsområden i framtiden

Kanske kan vi, tack vare lasermetoden som skapar attosekundpulserna, i framtiden bättre förstå fotosyntesen, hitta effektivare solcellsteknik eller bygga elektronik på molekylnivå. Exempelvis är Anne L’Huillier involverad i ett projekt som avbildar väldigt små strukturer i halvledare. 

Hon hoppas också kunna förstå vad som händer i början av en kemisk reaktion och förstå elektronrörelser i mer komplexa molekyler. 

Ett antal medicinska tillämpningar har också nämnts. Några spår jobbas på redan idag medan andra fortfarande är på idé- och drömstadiet.

Tillbaka till grundforskningen. ”Se” ett elektronmoln i realtid kan man i ärlighetens namn inte. Men tack vare attosekundpulserna kan de extremt snabbrörliga elektronerna numera trots allt studeras i och med att vissa av deras egenskaper kan avbildas.

Om attosekunder och laser

En attosekund är en miljarddels miljarddels sekund och den är så kort att det går lika många sådana på en sekund som sekunder på hela universums ålder.

Lasern uppfanns på 1960-talet och skiljer sig från vanligt ljus på två sätt: Dels går alla ljusvågor i takt och inte huller om buller som i vanligt ljus. Dels går ljuset i samma riktning och är inte spritt som annat ljus. Fördelarna blir ett ljus med hög intensitet och som går att kontrollera.

Laser används idag bland annat i industrin, sjukvården och vissa vardagsprylar. De lasrar som Anne L’Huillier och hennes kollegor använder är dock betydligt kraftfullare.

 

Forskningsmiljöer

Anne L’Huillier är aktiv inom flera forskningsmiljöer vid Lunds universitet.

Om Anne L'Huillier

Inspirerad av sin morfar, en radioingenjör som använde vetenskap för att hjälpa motståndsrörelsen under andra världskriget, utbildade sig Anne L'Huillier i matematik och fysik vid universitetet i Paris. Där undervisade bland annat Claude Cohen-Tannoudji som fick Nobelpriset i fysik 1997.

Hon disputerade 1986 med en avhandling om atomer och laserljus.

År 1992 besökte Anne L'Huillier Lund för att delta i tidiga experiment vid det nya och avancerade Högeffektlaserlaboratoriet. Hon återvände till Lund 1995 och blev 1997 professor i atomfysik på LTH.

Tillsammans med sin forskargrupp slog hon 2003 världsrekord genom att skapa de kortaste laserpulserna någonsin: 170 attosekunder. Därefter har hon fortsatt att bana väg för nya vetenskapliga upptäckter inom attofysiken.

Bland sina studenter och doktorander är Anne L'Huillier en populär lärare och föreläsare. Hon trivs i lärarrollen och ser undervisning som en viktig del av sitt arbete.

  • Född 1958 i Paris, Frankrike
  • Fil.dr 1986 vid Université Pierre et Marie Curie, Paris
  • Professor i atomfysik vid LTH, Lunds universitet sedan 1997
  • Nobelpriset i fysik 2023

Profil i Lunds universitets forskningsportal

Nobelpristagare med en bakgrund vid Lunds universitet

Forskaryrket bygger på samarbeten och utbyten nationellt och internationellt, många forskare flyttar runt. Här är några Nobelpristagare som har en stark koppling till universitetet.

Arvid Carlsson (1923–2018) mottog Nobelpriset i fysiologi eller medicin år 2000. Carlsson var född och uppvuxen i Lund. Han doktorerade och var docent i farmakologi vid Lunds universitet, innan han 1959 blev professor vid Göteborgs universitet.

Arvid Carlsson – nobelprize.org

Sune K. Bergström (1916–2004) fick Nobelpriset i fysiologi eller medicin 1982. Han utsågs till professor i medicinsk och fysiologisk kemi vid Lunds universitet 1947. Senare blev han professor i kemi vid Karolinska Institutet, där han fick priset.

Sune K. Bergström – nobelprize.org

Manne Siegbahn (1886–1978) fick Nobelpriset i fysik 1924. Efter sina studier vid Lunds universitet blev han professor i fysik i Lund. Men två år innan han fick Nobelpriset hade han lämnat Lund för att bli professor vid Uppsala universitet.

Manne Siegbahn – nobelprize.org

Foto: Genomförandeorganet för Europeiska forskningsrådet (ERCEA), Göteborgs universitet, National Institutes of Health (NIH), Nobelstiftelsen och Uppsala universitet.
Sidansvarig: Patrik Hekkala, patrik [dot] hekkala [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (patrik[dot]hekkala[at]kommunikation[dot]lu[dot]se)