Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Olika boendeformer

Det finns många olika sorters boenden som du kan stöta på som bostadsletande student. Här följer en kort sammanställning av några av de olika typerna av boende och vad de innebär.

Har du funderat på hur det kan se ut på en studentkorridor? Häng med in till Melinas studentboende på Kämnärsrätten i Lund.

Korridorrum

Vad innebär det att ”bo på korridor”? Jo, vanligtvis ligger korridorrummen på rad, längs med en korridor, med flera grannar på samma våningsplan. Du har ditt eget rum och du kan låsa om dig precis som i en vanlig lägenhet. Rummen brukar vara mellan 15 och 22 kvadratmeter stora. Du har egen toalett och för det mesta även egen dusch. Ibland finns kökspentry på rummet, men oftast inte.

Korridorrummen har tillgång till ett eller två kök som är gemensamma för flera hyresgäster.

Daniel bor på korridor

Lägenhet

Lägenheter har ett eget kök, toalett och dusch. I en egen lägenhet delar du inte kök eller dusch med någon annan hyresgäst.

Lisa bor i en studentlägenhet

Kompisboende

I kompisboendet har du ett eget rum, men delar kök och badrum med minst en person till. Du väljer vanligen själv vem du vill dela lägenhet med. Boendeformen kallas också dubblettboende och är vanligt bland de nybyggda studentbostäderna i Lund.

Kompislägenheterna påminner om ”vanliga” lägenheter, men är utformade så att de till planlösning och hyra passar just att dela på.

Inneboende

Att vara inneboende innebär att du hyr ett rum eller en del av en någons lägenhet eller hus. Ofta delar du då vissa utrymmen med uthyraren, som till exempel kök. Ibland kan egen ingång finnas till den del du hyr, men oftast inte.

Kollektiv

I ett kollektivboende delar du en bostad med flera personer. Det kan vara en stor lägenhet eller till exempel en villa. Ofta har du ett eget rum och delar sedan på kök och ibland också ett vardagsrum, med de andra i kollektivet.

Andrahandskontrakt

Privatpersoner som har ett förstahandskontrakt på en bostad, kan hyra ut bostaden till andra personer, om uthyrningen blir godkänd av hyresvärden eller bostadsrättsföreningen. Du som hyr någon annans bostad kallas då för andrahandshyresgäst och du får ett andrahandskontrakt. Ofta får man bara hyra i andra hand under en begränsad period, till exempel ett halvår eller år.

På Lunds universitets studentkårers förmedling för bostäder, bopoolen.nu, hittar du inte bara bostäder, utan även exempelkontrakt och tips om att hyra och hyra ut sin bostad.

Bopoolen.nu om lagar och regler

Hyra möblerat eller omöblerat

Det finns även möjligheter att välja mellan att hyra möblerat, delvis möblerat eller omöblerat. Ett delvis möblerat rum kan till exempel innehålla säng, skrivbord och bokhylla, men övrigt möblemang får du ordna själv.

Köpa bostadsrättslägenhet

Exemplen här ovanför går alla ut på att du hyr din bostad. Du kan också välja att köpa en lägenhet. Det innebär då att du köper en andel i en bostadsrättsförening och på så sätt får tillgång till en lägenhet. Bostadsrätterna i Lund, Malmö och Helsingborg kostar mycket pengar och du behöver dels ha ett grundkapital och dels troligtvis låna en summa pengar. Försäljningen sköts oftast genom en mäklarfirma.

Folkbokför dig där du bor

Om du är över 18 år och flyttar för att plugga på högskola eller universitet behöver du enligt svensk lag göra en flyttanmälan till Skatteverket så att du får rätt folkbokförings­adress. Det spelar ingen roll om du flyttar in hos en kompis, till ett studentrum eller till en egen lägenhet. Du bör uppdatera din adress både hos Skatteverket och hos Svensk Adressändring.

Gör en flyttanmälan på Skatteverkets webbplats

Adressändring.se