Universitetets uppdrag som statlig myndighet

Som myndighet följer vi de lagar som gäller svenska myndigheter. En viktig princip är offentlighetsprincipen, som gör att allmänheten och media kan få ta del av våra dokument, förutom de uppgifter som är sekretessbelagda. 

Alla som studerar och jobbar på universitetet har yttrande- och meddelarfrihet, vilket betyder att de kan uttrycka sina åsikter fritt. Vi måste dessutom vara objektiva, sakliga och behandla alla lika.
 

Regeringen och riksdagen har det övergripande ansvaret för högre utbildning och forskning, men universiteten i Sverige har stor självständighet. 

Den akademiska friheten är grundläggande för lärosätena. Detta innebär att vi själva bestämmer 

• hur vår organisation ska se ut
• hur vi använder våra resurser
• vilka utbildningar vi erbjuder och hur de utformas.
   

Våra forskare har frihet att själva välja sina forskningsproblem, metoder och publicera sina resultat fritt. Universitetet bestämmer inte vad de ska forska om, eller vilka samarbeten de ska ha. Detta är en grundläggande del av den akademiska friheten.
 

Ja. Enligt högskolelagen har studenterna på universitetet rätt att påverka och vara med och vidareutveckla utbildningen. De har rätt att via studentkåren ha representanter i alla beslutande organ och beredande organ inom universitetet som på något sätt har betydelse för utbildningen och studenternas situation.
 

Vi får inte fatta beslut utanför vårt uppdrag (utbildning, forskning och samverkan). Som myndighet ska vi dessutom vara sakliga och opartiska. 

Universitetet rymmer en mångfald av människor med olika tankar och åsikter som var och en har rätt att framföra.

I likhet med de flesta av världens fria universitet får inte svenska universitet ta politisk ställning eller ta ställning i utrikespolitiska konflikter. 
 

I Sverige finns många myndigheter som hjälper regeringen att genomföra beslut. 

Exempel på andra myndigheter är 

• polisen
• migrationsverket
• Sveriges olika domstolar. 

Alla myndigheter är fristående från varandra, vilket innebär att universitetet inte kan styra andra myndigheters beslut eller handlande.

Det kan vara så att andra myndigheters rutiner och beslut påverkar universitetets möjligheter att utbilda, forska och samverka. Då kan vi – genom till exempel remisser, yttranden och möten – framföra våra synpunkter på dessa.
 

Universitetets intäkter utgörs främst av anslag från regeringen och bidrag från statliga forskningsfinansiärer och andra forskningsfinansiärer, som fonder och stiftelser. 

Vi är inte finansiellt beroende av några få enskilda externa finansiärer. En mindre del av intäkterna kommer från studieavgifter som betalas av internationella studenter från länder utanför EU/EEA samt från donationer. 

De intäkter som universitetet får in ska användas direkt för våra uppdrag: utbildning, forskning och samverkan. Det innebär att vi inte har så mycket eget kapital att förvalta.