Framtidsdagarna
Under Framtidsdagarna 2024 blickade vi in i framtidens städer och dök ner i det oundvikliga — Framtidens död. Här kan du se alla föreläsningar i efterhand
Framtidens död
Föreläsningar och samtal
Kontaktinformation
Charlotta Sokulski Bateld
Projektledare
E-post: charlotta [dot] sokulski_bateld [at] kommunikation [dot] lu [dot] se (charlotta.sokulski_bateld
@kommunikation.lu.se)
Emma Hammarlund, geobiolog och lektor i utvecklingsbiologi vid Institutionen för Experimentella Medicinska Vetenskaper, Medicinska fakulteten
Livets former har ändrats, kommit och gått under större delen av jordens 4,6-miljarderåriga historia. Fossil är förstenade bevis på livets förgänglighet i den djupa tiden. De visar hur livet vid ett flertal tillfällen har varit extraordinärt hårt utsatt och i vissa fall nästan utplånats helt.
Men det har också visat sig att dessa utdöendekatastrofer fungerat som en evolutionär katalysator för nytt liv. Det geologiska perspektivet ger ett fågelperspektiv på både livets och vår plats i historien och i det stora hela.
Katarina Bernhardsson, docent i litteraturvetenskap, Humanistiska och teologiska fakulteterna samt biträdande centrumledare för Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora, Medicinska fakulteten
Vetskapen om den egna framtida döden lever vi alla med, men utan att nödvändigtvis vilja tänka för mycket på den. Med genomgripande händelser i livet förskjuts perspektivet och döden kommer närmare.
I berättelser om allvarlig sjukdom blir tankarna på döden akuta, och författarna brottas med vad såväl processen, döendet, som resultatet, döden, kommer att innebära för dem.
Utifrån ett antal exempel ur Patografier – självbiografiska berättelser om sjukdom – visar Katarina Bernhardsson hur berättargrepp och metaforer, liksom både allvar och humor, tas i bruk för att förmedla känslan av det förestående slutet.
Känslan av ett förestående slut: berättelser om sjukdom och död - youtube.com
Elisabet Englund, professor, överläkare, Avdelningen för Patologi, Institutionen för Kliniska Vetenskaper, Medicinska fakulteten, Lund
Elsa Trolle Önnerfors, docent och universitetslektor i rättshistoria, Juridiska fakulteten, Lunds universitet
Hur definierar vi en död människa – ur ett rättsligt, humanistiskt och medicinskt perspektiv?
Vad betyder en död människas kropp? Vi kommer att samtala om definitionen på död. Vi kommer beröra vilka åtgärder (aktiviteter) som initieras på omedelbar, kort och längre sikt ur våra respektive perspektiv.
Vad händer efter döden – finns det en mening med det som händer efteråt? Vad lämnar den döda människan efter sig och vad kan kroppen ge oss för svar?
Lisa Kirsebom, frilansande vetenskapsjournalist och författare
I Sverige står över 700 personer på väntelista för ett nytt organ. Många tusen väntar tillsammans med dem på att en familjemedlem, vän eller kollega ska få en ny chans till liv. Det kan dröja månader eller år, och alla hinner inte få ett organ.
Varför är det så svårt att få organen att räcka? Varför vill vissa av oss skänka, andra inte? Och hur kan vårdpersonalens medmänsklighet och empati vara både en förutsättning och ett hinder för donation?
Lisa Kirsebom berättar om vad hon fann när hon skrev sin bok Ur döden liv, och om hennes egen familjs väntan på en livräddande lever.
Martin Garwicz, professor i integrativ neurofysiologi vid institutionen för Experimentell Medicinsk Vetenskap och vid Neuronano Research Centre samt centrumledare för Birgit Rausing Centrum för Medicinsk Humaniora.
Stefan Larsson, docent i teknik och social förändring vid institutionen för teknik och samhälle på LTH samt forskargruppchef vid AI och samhälle
Går det att leva vidare när kroppen dör? Kan man skapa AI-kloner som lever vidare efter den biologiska människans död – ett datorbaserat mänskligt medvetande? Skulle det vara eftersträvansvärt och i så fall varför?
Hur skulle en etik runt ett sådant bevarande eller återuppväckande kunna se ut? Är detta något nytt och creepy eller bara ett uttryck för en uråldrig mänsklig praktik kring sorgearbete och hantering av de avlidna?
Det här samtalet riktar in sig på en uppdaterad version av mänsklighetens mest centrala ämnen: döden, och de nära nog eviga förhoppningarna om att undvika den.
Daniel Möller, professor i litteraturvetenskap vid Högskolan i Halmstad och docent i litteraturvetenskap vid Lunds universitet
Under 1700-talet var det vanligt att man belackade varandra i ett slags poetiska tweets som sedan spreds i avskrifter. Ofta skedde det i gravdiktens form. Författarna till dessa poem var inriktade på att fullständigt och slutgiltigt förinta sina forna antagonister.
Föreläsningar
Lovisa Brännstedt, forskare vid Institutionen för arkeologi och antikens historia, Humanistiska och teologiska fakulteterna
År 30 efter vår tideräkning kallades en kvinna, Prisca, till en rättegång inför den romerska senaten. Med sig in till mötet hade hon en dolk, väl gömd i vecken på hennes kläder. När så förhandlingarna började drog hon sitt vapen, riktade det mot sig själv och tog sitt liv framför senatorernas ögon.
Med utgångspunkt i Priscas agerande kommer föredraget att handla om självmord som politisk protest och hur det kommer sig att det under en kort period i vår historia var både socialt och religiöst accepterat att dö för egen hand.
Över min döda kropp – Om historiska självmord som en sista protest - youtube.com
Moa Petersén, docent i digitala kulturer, Institutionen för Kulturvetenskaper, HT, LU
Under 1970-talet grundades kryonikinstitut som möjliggjorde att medlemmar kunde frysa ner sina kroppar mot en stor summa pengar. Vi tittar närmare på den här rörelsen och på hur den lever vidare i en samtid där allt fler talar om döden som "valbar".
-196 C – Om kryonik och drömmen att kunna frysa ner och tina upp sin kropp i framtiden - youtube.com
Poeten Friedrich Rückerts sångcykel Kindertotenlieder framförs på svenska med Gustav Mahlers tonsättning i kammarmusiksättning.
Sångsviten ger självupplevd röst åt en faders maktlösa sorg och förtvivlan efter att två barn förlorats i scharlakansfeber.
Verket vittnar om en tid då det inte fanns fungerande antibiotika och ger en konstnärlig inramning åt ackompanjerande föredrag om hur medicinhistorien idag har förutsättningar att upprepas i takt med att antibiotikaresistensens utveckling gör infektionssjukdomar alltmer svårbehandlade.
Medverkande:
- Lunds Nya Kammarorkester
- Ragnar Bohlin, dirigent
- Johan Sandberg, baryton
- Malin Grape, Sveriges ambassadör för arbetet mot antimikrobiell resistens
- Jonatan Wistrand, ledare för Enheten för medicinens historia vid Lunds universitet
Arrangemang för sångare och stråkorkester: Johan Hugosson
Översättning: Lars Hagander
Projektet genomförs i samarbete med Birgit Rausings Centrum för Medicinsk Humaniora och med stöd av Ohlssonska Stiftelserna.
Seminarium
Forskningsprojekt som var okontroversiella i historiens kontext är idag helt otänkbara. Även vid Lunds universitet har det bedrivits forskning som speglat en samtid som idag verkar oupplyst och med en människosyn som inte präglades av alla människors lika värde och rättigheter.
I universitetets samlingar och arkiv finns spår av forskning som idag aldrig skulle kunna genomföras. Seminarierna ska till viss del visa upp med det förflutna men det väcker också tankar kring vår tids forskning och samhälle och vilka värderingar som råder idag och vilka som kan komma att råda i morgon.
Det första seminariet i serien kommer att berätta historien om människor som blev en del av anatomiska samlingar runt om i Sverige med fokus på Anatomiska samlingen i Lund. Vilken funktion har samlingar fyllt? Vad skulle de kunna ge idag?
Medverkande:
- Liv Nilsson Stutz, professor, Linnéuniversitetet
- Jenny Bergman, antikvarie, Historiska museet vid Lunds universitet
Moderator:
- Ann Kristin Wallengren, vicerektor
Första seminariet är en del av Framtidsdagarna
Seminarieserien är ett samarbete mellan, Kultursamverkan, Lunds universitets kultur- och museiverksamheter och Rådet för etik och akademisk frihet.
Framtidens städer
Föreläsningar
Kristoffer Mattisson, docent i miljömedicin, Avdelningen för arbets- och miljömedicin, Medicinska fakulteten
I Sverige och på många platser i världen pågår urbanisering, inte sällan sker denna genom stadsförtätning. Stadsförtätning kan vara ett sätt att göra städer mer energieffektiva och bevara värdefull åkermark och på så sätt bidra till en hållbar stadsplanering. Men tätare städer riskerar att utsätta de som bor där för olika miljöexponeringar som högre halter av luftföroreningar och mer buller. I detta föredrag pratar Kristoffer Mattisson om miljörelaterade risker för hälsa och välmående kopplad till stadsförtätning, med fokus på buller, och hur man kan kvantifiera dessa för att bättre kunna planera våra städer hållbart ur hälsosynpunkt.
Johanna Sörensen, biträdande lektor, Teknisk vattenresurslära, LTH
I nya stadsområden placeras dammar, bäckar och regnbäddar. Bidrar dessa till en vacker stadsmiljö eller riskerar de att översvämma bebyggelsen? Och hur kan vatten och vegetation samspela i en modern stad? I detta föredrag pratar Johanna Sörensen om möjligheter och utmaningar med vatten i stadsmiljön.
Vatten i stadsmiljön – en porlande bäck eller hotfulla vattenmängder? - youtube.com
Caroline Isaksson, professor, Biologiska institutionen, Naturvetenskapliga fakulteten
Under de senaste 200 åren har våra städer expanderat i en rasande takt och i och med det försvinner och fragmenteras naturliga miljöer. Många fågelarter försvinner från denna nya urbana miljö, men många väljer också att stanna. Varför då?
Till synes verkar de må bra, men frågan Caroline Isaksson har arbetat mycket med är om de lider i tysthet. Med hjälp av ekologiska, fysiologiska och molekylära biomarkörer försöker Caroline förstå deras välmående, vilka faktorer i stadsmiljön som påverkar dem mest och om de är bättre anpassade för ett liv i staden.
Markus Lahtinen, universitetsadjunkt vid institutionen för informatik, Ekonomihögskolan
I stället för att betrakta stadens och vardagens utveckling utifrån enskilda teknikprodukter kan utvecklingen även beskrivas som framväxten av ett ihopkopplat sensor- och avläsningslandskap.
I den här presentationen kommer säkerhetsforskaren Markus Lahtinen från Ekonomihögskolan ge sin bild av hur sensorer av olika slag alltmer blir en del av de globala stadsmiljöerna.
Charlotte Østergaard. costume designer/textile artist and doctoral student at Malmö Theatre Academy, Faculty of Fine and Performing Arts
Costumes and how they connect people are central to Charlotte's artistic research. This project examines costumes as (non-human) companions and how they become “listening devices” that spark our (human) imagination and (co-)creativity.
This presentation explores what happens when costume leaves the theatre and becomes an invitation to playful encounters in urban landscapes. For those interested in physically encountering these costume “companions”, they too will be present.
Elna Heimdal Nilsson, docent vid Fysiska Institutionen, LTH och koordinator för batterisatsningen Compel i Lund.
Litiumjonbatterier är själva hjärtat i många av de enheter vi använder dagligen – från mobiltelefoner och laptops till elbilar och elcyklar. Men trots att teknologin öppnar dörren för en grönare framtid, finns en mörk baksida: risken för "termisk rusning". Detta fenomen kan få batteriet att överhettas och i värsta fall fatta eld. Så vad är det egentligen som orsakar detta? Och framför allt, vad kan vi göra för att förebygga det?
Elna forskar specifikt kring batterisäkerhet och hur vi kan minimera riskerna kopplade till dessa viktiga energikällor.
Batterisering – säkerheten kring framtidens Li-jon batterier - youtube.com
Föreläsning och panelsamtal
Ana Nordberg, associate professor, Civil Law, Faculty of Law
Technology development shapes all human activities. Currently technology development in the health and biomedical field point to great changes in healthcare.
This presentation will explore possible scenarios and how legal norms act as safeguards to ensure access, availability, quality and acceptability of healthcare. How society can regulate technology to build a future of personalised care centred upon individual needs and respect for fundamental values.
Henrik Loodin, sociolog och forskare i tjänstevetenskap, Samhällsvetenskapliga fakulteten
Peter Lanbeck, medicinsk rådgivare för det nya sjukhuset i Malmö
Nilsmagnus Sköld, projektledare för konsten i det nya sjukhuset i Malmö
Många sjukhus som byggdes under 1900-talet börjar idag bli daterade. Medan vissa kan renoveras, finns det ofta behov av att skapa helt nya sjukhusområden på helt nya platser.
Men att bygga sjukhus tar lång tid. Planeringen av det nyligen invigda sjukhusområdet i Malmö började runt 2010. Det nya lasarettet i Helsingborg förväntas vara klart 2035, och det nya sjukhusområdet i Lund beräknas stå färdigt under 2040.
Detta föredrag utforskar hur vi kan bygga sjukhusområden som inte bara är hållbara och möjliga att anpassa för framtidens behov, utan också integrerade delar av ett större dynamiskt hälsolandskap.
Dynamiska hälsolandskap – Att bygga hållbara sjukhusområden för en föränderlig framtid - youtube.com
Framtidsdagarna äger rum i oktober varje år på Skissernas Museum, och visar upp universitetets bredd med föreläsningar, panelsamtal och events inom en rad vitt skilda ämnen på ett eller flera teman. Hela programmet är tvärvetenskapligt, och tas fram av ett programråd där alla universitetets fakulteter är representerade.