När Sverige efter årsskiftet tar över EU:s ordförandeklubba har det gått nästan 14 år sedan sist. Som ordförande kan man ha visst inflytande över dagordningen men framför allt gäller det att hålla i möten och få saker och ting gjorda på ett effektivt och opartiskt sätt.
– Att mycket styrs av det som redan ligger på bordet kommer säkert att vara extra tydligt nu i vår, säger Malena Rosén Sundström. En huvudfråga – som också Ulf Kristersson tog upp i sitt EU-tal - blir ofrånkomligen att hålla en enig linje gentemot Ryssland. I takt med att energifrågan blir alltmer akut kommer sanktionerna att bli svårare att upprätthålla. Vissa länder har stora problem med energiförsörjning och dessutom har några EU-länder mycket tajta band med Ryssland, vilket börjar märkas.
Risk att Italiens och Frankrikes konflikter kring migrationsfrågan aktualiseras och ställs på sin spets.
Även migrationsfrågan tror Malena Rosén Sundström kommer ligga högt på agendan under våren. Italiens nya premiärminister Giorgia Meloni, som tillträder i januari, är något av ett oskrivet kort, menar Malena Rosén Sundström:
– Det finns en risk för Italiens och Frankrikes konflikter kring migrationsfrågan aktualiseras och ställs på sin spets, säger hon.
Frågan om rättsstatens principer kommer Sveriges regering med stor sannolikhet att få möjlighet att driva tror Malena Rosén Sundström:
– Försvagningen av rättsstaten i Polen och Ungern är en lågintensiv pågående angelägenhet som mycket väl kan behöva hanteras på något sätt av EU under våren.
Det är tredje gången som Sverige axlar ordförandeskapet. Första gången, år 2001, lade Sverige särskild tonvikt vid de tre E:na; Enlargement, Environment och Employment. Sverige drev då att östutvidgningen skulle ske samtidigt och parallellt i alla östländer, vilket också blev fallet då EU år 2004 fick 10 nya medlemmar på samma gång.
Andra ordförandeskapet, år 2009, ville Sverige särskilt driva frågor kring Östersjön och ett östligt partnerskap.
– Den gången hände det väldigt mycket i Europa och vi fick svårare att styra över dagordningen, säger Malena Rosén Sundström. Det var finanskris, Lissabonfördraget, som ökade Europaparlamentets makt, skulle ratificeras, det hölls ett stort klimattoppmöte i Köpenhamn.
Det är inte ovanligt att länder driver egna regionala utrikespolitiska intressen under ordförandeskapet
Även om det inte nämndes bland regeringens prioriterade områden för EU-ordförandeskapet så har såväl Tobias Billström som statsminister Ulf Kristersson tidigare under hösten talat om vikten av att satsa på frågor som rör samarbete kring Östersjön.
– Det är inte ovanligt att länder driver egna regionala utrikespolitiska intressen under ordförandeskapet, säger Ole Elgström. När Spanien och Portugal har varit ordförande har de initierat projekt och samarbeten med Latinamerika. Och Frankrike har arbetat för fredsbevarande trupper i sina gamla kolonier i Afrika.
På vilket sätt kommer ordförandeskapet påverkas av den inriktning som Sveriges nya regering har, och Tidö-avtalet?
– Exakt hur Tidö-avtalet kommer att sätt sin prägel på EU-politiken vet jag inte, men klart är att det inte går att skilja på vad som händer i EU och vad som händer på hemmaplan, säger Malena Rosén Sundström. Feministisk utrikespolitik och jämställdhet var den förra regeringens hjärtefrågor. Det är inget som den nya regeringen kommer att driva.
Ole Elgström menar att Sveriges internationella roll kan vara på väg att ändras.
– Vi har tidigare ingått i en viss typ av grupperingar inom EU där bistånd och jämställdhet är viktiga frågor. När vi nu skär ner på biståndet och lägger ner den feministiska utrikespolitiken ska det bli intressant att se hur vår framtida samarbeten, inte minst våra informella kontakter med ”likasinnade stater”, kommer att se ut.
