Ätstörningar

In English

Om du upplever att du har ett problematiskt förhållande till mat kan det handla om en ätstörning. Här kan du läsa mer om tecken på ätstörningar, vad du själv kan göra samt när och hur du bör gå till väga för att söka hjälp.

Genvägar till sidans innehåll:

Vad är en ätstörning?
När bör jag söka vård?

Vad är en ätstörning?

Det är inte ovanligt att studenter tänker på sin vikt eller provar olika dieter eller träningsformer. Vissa får dåligt samvete efter att de ätit något onyttigt. Det betyder dock inte att alla utvecklar en ätstörning. Men om du tänker mycket på din kropp och vad du äter på ett negativt sätt kan det röra sig om en ätstörning.

Det finns olika typer av ätstörningar och det syns inte alltid att någon har en ätstörning. En person med en ätstörning tänker mycket på sin kropp, sin vikt och på mat och träning. Dessa tankar är ofta negativa och kritiska och brukar uppta en stor del av vardagen. Ätstörningar påverkar personens mående både psykiskt, fysiskt och socialt.

Om du misstänker att du har, eller håller på att utveckla en ätstörning, kan du kontakta oss på Studenthälsan för rådgivning.

De negativa tankarna på kroppsform och mat tar mycket kraft och energi.
Du är överdrivet fixerad vid mat, träning och vikt.
Du är kritisk och missnöjd med din kropp, till exempel i form av äckel eller självförakt. Även om du utåt sett har en sund fysik, blir vikten och kroppsformen avgörande för hur du värderar dig själv.
Du kanske försöker göra dig av med den energi du fått i dig. Till exempel genom överdriven träning (ofta på ett tvångsmässigt sätt), självframkallade kräkningar, fasta eller genom att äta en restriktiv diet.
Du har en mycket stark rädsla för viktuppgång och en stark önskan om viktnedgång.
Du delar in mat i förbjuden/farlig mat, i relation till tillåten mat.
Du kan få ångest av att äta normalstora portioner.
Det är inte ovanligt med ett starkt sug efter att hetsäta sådant som du anser vara onyttigt. Många upplever att man tappar kontrollen över sitt ätande.

Ta reda på mer information om ätstörningar.
Börja prata med andra, till exempel en vän eller ta kontakt med en förening som ger stöd.
Fundera på vad som har blivit nedprioriterat när tankar på mat och kropp tagit mycket plats, vad som är viktigt för dig och vad du vill ha tid och ork till i livet.
Undvik information om dieter och viktminskning.
Försök att stegvis se över och ändra dina mönster och rutiner för när och vad du äter.
Se över ditt flöde i sociala medier och ta bort sådant som triggar dig. Bilder på perfekta kroppar eller beskrivning av olika dieter kan bidra till det ökade fokus du behöver undvika.
Ta hjälp, ett första steg kan vara att berätta för någon du har förtroende för och be om hjälp att ta nästa steg – att söka vård.

När bör jag söka vård?

Att komma till insikt om att du har ett problem och att du behöver hjälp av andra är ett stort och viktigt steg. Redan där har du startat tillfrisknandeprocessen. Det kan vara svårt att komma över en ätstörning på egen hand. Det är bra om du söker hjälp så snart som möjligt. Ju längre tiden går, desto svårare kan det bli att komma till rätta med problemen.

Du kan kontakta Studenthälsan för hjälp och stöd, men vi ger inte behandling för ätstörning. Vi kommer troligtvis att hänvisa dig till din vårdcentral eller uppmana dig att kontakta en ätstörningsmottagning. Men du kan alltid kontakta oss på Studenthälsan och rådfråga vart du ska vända dig. Du kan också kontakta 1177 för sjukvårdsrådgivning.

Boka en tid hos Studenthälsan

Kontaktuppgifter till annan vård

Har du tidigare haft kontakt med psykiatrin för problem med ätstörningar och behöver hjälp igen, ska du kontakta ätstörningsmottagning i psykiatrin i Skåne.