Forskningsstrategin beskriver bland annat de kärnvärden inom forskningen som LU står för, det man vill uppnå och förutsättningarna för att nå dit. Basen för forskningen ska vara akademisk frihet, god forskningssed och en miljö där forskare vågar och känner sig trygga med att presentera även kontroversiella resultat.
Vidare betonas bland annat satsningar på profilering och starka forskningsmiljöer för excellens, samt betydelsen av att synliggöra forskningen nationellt och internationellt och samverka med aktörer utanför universitetet.
Strategin finns i sin helhet på Medarbetarwebben.
DEBATT
Per Lundberg om nya forskningsstrategin:
Nära rekord i förklädd tomhet
Mina år som anställd vid flera svenska och utländska universitet har gjort mig ganska luttrad när det gäller mångordiga och yviga strategidokument. Förr var de oftare författade på den för myndigheter och ämbetsverk så karakteristiska kanslisvenskan, ett styltigt och preciöst språk. Numera går språket mer i rosa och är fluffigt och tryfferat med modetermer och vad som ibland kallas politisk korrekthet. Ett rekord i förklädd tomhet är nu nära att slås av den nya forskningsstrategi för 2023–2026 som Lunds universitet nyligen fattat beslutat om.
Med sedvanlig ordrikedom formuleras tankar om framtiden med nutidens typiska ordval. Vi presenteras ”målbilder”, ”kärnvärden” och vikten av ”kurage”, vilka ska präglas av excellens och att bredd och spetskompetens samtidigt ska bära den framtida forskningen. Vilka organisationer och myndigheter, inte minst universitet, strävar inte efter excellent forskning och undervisning eller ”dynamiska och kompletta miljöer”? Det inte helt oväntade, men likväl beklagliga snömoset. Men svårast blir det när de så kallade profilområdena ska presenteras. Jag uppreper dem: ”Mänskliga rättigheter”, ”Ljus och material”, ”Naturlig och artificiell kognition”, ”Proaktivt åldrande” och ”Naturbaserade framtidslösningar”. Vad ska förstås med dessa nebulösa och intetsägande etiketter, var ska jag fästa blicken? Med god vilja och vid gott humör kan jag möjligen dechiffrera de mänskliga rättigheterna och kognitionsproblemet, men de övriga kan jag inte ens skönja konturerna av. Vad värre är, profilområdena ska ”utgöra en naturlig del av arbetet på fakulteter och institutioner”. Hur ljus och material och proaktivt åldrande ska bli naturliga delar av mitt arbete vid Biologiska institutionen är lika gåtfullt som utmanande.
Vår samtid vänjer oss alltmer vid vidlyftiga visioner och hjärtknipande goda intentioner. De korrumperar akademin.
Mina invändningar är måhända dragna till sin spets och jag har tagit mig an forskningsstrategin som fan läser Bibeln. Men det hela är en del av det av floskler, tomhet, och välklingande godhetssignalering så fullmatade värdegrundsindustriella komplex som numera karakteriserar företag, organisationer och myndigheter, inklusive våra lärosäten. Hur har ett av de främsta universiteten i världen hamnat här? Kanske för att ingen har ”kurage” att säga ifrån?
Per Lundberg, professor i teoretisk ekologi, Biologiska institutionen
Vicerektor Per Mickwitz svarar:
Viktigt att adressera frågor som stärker forskningen
Varför behöver Lunds universitet en forskningsstrategi? Fungerar forskningen inte lika bra utan den? Vi kan börja med att konstatera att Lunds universitets forskning är bra, men vi tappar mark. Våra citeringar minskar och vi har förhållandevis få områden som är riktigt högt rankade internationellt. RQ20 visade tydligt att vår forskning är bra men kan bli mycket bättre. Vi kan välja att låta det vara så, eller vi kan välja att gemensamt adressera de frågor vi behöver lösa tillsammans.
Vår forskningsstrategi har två delar. En som slår fast vad vi vill uppnå och vilka kärnvärden vi står för och en som beskriver våra prioriterade områden samt åtgärder vi ska vidta inom dessa. Detta för att strategin inte ska bli just ett tomt snömos.
De prioriterade frågorna kommer vi att arbeta med universitetsgemensamt, på fakulteterna, på institutionerna och i forskargrupperna. Det finns också områden där vi har enheter, nämnder eller råd med ett särskilt ansvar och som har fått i uppdrag att arbeta operativt med åtgärderna, till exempel arbetsgruppen för öppen vetenskap.
Vårt universitet har en fantastisk möjlighet att utnyttja sin bredd för att göra vetenskapliga genombrott genom att kombinera olika discipliner. För att öka möjligheten till kraftsamling hade vi 2021–22 en process som resulterade i att universitetet nu har fem profilområden. Professor Per Lundberg har svårt att se nyttan med dessa profilområden och speciellt med området ”Ljus och material”. Tanken med detta profilområde är att få ett större vetenskapligt och samhälleligt genomslag genom att kombinera det starka arbete som görs inom Lunds lasercentrum och NanoLund. Alla forskare kommer inte att vara involverade i profilområdena. Det har aldrig varit tanken. Samtidigt kan profilområdena lyckas bara om fakulteterna och institutionerna satsar på dem och tar tillvara den genererade kunskapen i utbildningen.
Per Mickwitz, vicerektor för forskning, hållbarhet och campusutveckling
