Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Geologer effektiviserar utbyggnaden av framtidens järnväg

Forskare från Teknisk geologi förbereder för att köra med drönare över marken.
I det tvärvetenskapliga projektet REICOR ska forskarna kartlägga marken med hjälp av bland annat drönare. Foto: Tina Martin

I ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt försöker en grupp forskare i samarbete med näringslivet ta fram ett effektivare sätt att undersöka marken inför framtida byggen. Forsknings­resultaten skulle bland annat kunna snabba på processen när det svenska järnvägsnätet byggs om.

På utvalda sträckor mellan Lund och Hässleholm pågår ett forskningsprojekt som förhoppningsvis ska, om inte revolutionera, så åtminstone underlätta och snabba på framtida byggprojekt. Idén är att hitta ett sätt att effektivisera markundersökningarna inför utbyggnaden av de svenska järnvägs­näten. Projektet drog i gång i maj 2022 till följd av den dåvarande regeringens satsning på höghastighetståg mellan Malmö och Stockholm och en idé från näringslivet om en mer rationell byggmetod än den gängse.

– Tanken är att ta fram en metod för markundersökningar som vi hoppas ska vara både mer tids- och kostnadseffektiv än tidigare, säger Tina Martin.

Noggrant förarbete för framtidens järnväg

Hon är forskare vid Teknisk geologi och leder projektet som går under namnet ­REICOR – Rational and effective ground investigations for industrialised construction of new railways. I stället för att lägga järnvägen direkt på marken är idén att placera den på höga pelare, som en brobana i betong. För att kunna göra det krävs ett noggrant förarbete.

– När man ska bygga sådana pelare behöver man titta på geologin och de geo­tekniska förhållandena. Vad finns under markytan? Vilken typ av material handlar det om? Vi har också med oss arkeologer, för så fort man ska börja bygga någonstans måste man se om det finns något av historiskt intresse på den platsen.

Geologen Tina Martin sitter ute på en åker tillsammans med utrustning för att skanna av marken.
Tina ­Martin arbetar bland ­annat med att skanna av landområden med hjälp av drönare inför utbyggnaden av de svenska järnvägs­näten. Foto: Kennet Ruona

Drönare och radar skannar av marken

Med hjälp av drönare kan Tina Martin och hennes kollegor skanna av stora landområden betydligt snabbare jämfört med mer traditionella tillvägagångssätt då man gör mätningar till fots. På drönaren har de satt fast elektromagnetiska instrument som läser av vad marken består av på de fem markområden som valts ut för projektet.

– Drönaren flyger ovanför fältet och sänder elektromagnetiska vågor ner i marken som ger oss en bild av om den består av lera, berggrund eller sand. Vi ska också göra samma underökningar med radar från luften.

Vill effektivisera hela branschen

Tanken är att bygga upp en databas där geologiska, geotekniska och arkeologiska fakta matas in. Databasen ska i framtiden kunna användas inte bara inom järnvägen utan också inom annan byggnation.

I december 2022 beslutade den nuvarande regeringen att dra i handbromsen när det gäller planerna på höghastighetståg i Sverige. Det ska dock inte påverka det här projektet.

– Målsättningen är att det här ska kunna effektivisera planering och byggande av transportinfrastruktur i hela branschen i framtiden, säger Tina Martin.

Projektet REICOR

Projektet REICOR genomförs i samarbete med Drönarlaboratoriet vid Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed, Uppsala universitet, Sveriges geologiska undersökning och Skanska. Det finansieras av InfraSweden/Vinnova-Formas-Energimyndigheten, Svenska byggbranschens utvecklingsfond, Trafikverket och Lunds universitet.

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968. Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda. Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.