Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Hallå – Vad ville Bill Gates egentligen?

porträtt av två män.
Bill Gates och Oskar Hansson har träffats vid två tillfällen. Foto: Privat

Hallå Oskar Hansson, alzheimerforskare som blivit kontaktad av Microsoftgrundaren och filantropen Bill Gates ett par gånger genom åren. Senast för lite drygt en månad sedan när ett mejl dök upp i inboxen.

Vad ville Bill Gates egentligen?

– Första gången Bill Gates kontaktade mig trodde jag först att mejlet var spam, men det visade sig att han ville mötas för att bli uppdaterad i det senaste inom Alzheimerforskningen. Tillsammans med professor Henrik Zetterberg från Göteborgs universitet blev jag tillfrågad om vi kunde träffas i Berlin. Detta var 2018 och nu för några veckor sedan hörde Bill Gates av sig igen, för ett uppföljande möte i Bryssel.

Hur kändes det?

– Lite surrealistiskt – första gången vi sågs fanns inte någon möjlighet att visa Powerpoint-presentationer och jag fick i­stället sitta och peka på utskrivna papperskopior. Det kändes lite konstigt med tanke på Bill Gates karriär, men det gick fint. Bill Gates pappa är ju själv drabbad av sjukdomen, så han var väl insatt och hade redan då den bestämda uppfattningen att vi forskare måste utveckla ett blodtest för Alzheimer för att kunna förbättra diagnostiken.

Vad pratade ni om vid det senaste mötet?

– Nu kunde jag visa på de blodmarkörer som vi varit med och utvecklat och validerat och som innebär att man genom ett enkelt blodprov kan se om någon är drabbad av Alzheimers sjukdom. Detta kommer att revolutionera diagnostiken globalt. Bill Gates var mycket glad över framstegen och diskussionen handlade bland annat om hur vi ska kunna använda blodmarkörerna på ett effektivt sätt vid framtida läkemedelsprövningar. Genom att analysera hur blodmarkörerna förändras i blodet vid olika medicinering eller livsstilsförändringar, kommer vi förhoppningsvis framöver kunna utveckla nya behandlingar klart snabbare och billigare än idag.

Porträtt av man.
Alzheimerforskaren Oskar Hansson. Foto: Åsa Hansdotter

Varför valde du att forska på just Alzheimer?

– Jag har alltid varit intresserad av hjärnan och personer med demenssjukdom är en väldigt utsatt grupp. Patienten förlorar sin personlighet och de anhöriga drabbas också hårt med en stor vårdbörda. Det är en patientgrupp som haft svårt att föra sin talan i samhället och många gånger får de drabbade varken diagnos eller behandling. Jag kände att det fanns en stor potential att ändra på detta genom forskningen.

Hur känns det att ha så stora forskningsframgångar som du har haft?

– Mitt forskningsteam har varit på rätt plats i rätt tid och även om vi jobbat mycket hårt över lång tid har vi därmed även haft lite tur. Det är fantastiskt att forskningen inte bara leder till fina vetenskapliga publikationer, utan även betyder något för människor som har det svårt.

 

 

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.