Kollegorna Johanna Gustafsson Lundberg, forskare i tros- och livsåskådningsvetenskap, och Dan-Erik Andersson, forskare i mänskliga rättigheter, var båda engagerade privat i mottagandet av barnen 2015. Johannas man arbetade på HVB-hem och Dan-Erik var god man till ett par tonårskillar från Afghanistan. Det ledde till ett forskningsprojekt om de ensamkommande barnen med finansiering från bland annat LMK-stiftelsen.
– Vi valde att titta på institutionerna som tog emot de ensamkommande barnen. Johanna tittade på HVB-hemmen och skolan tillsammans med kollegan Sinikka Neuhaus. Jag tittade på gode män och Migrationsverket, säger Dan-Erik Andersson.
Samtidigt blev han kontaktad av handläggare på Migrationsverket som stod handfallna inför asylärendena som gällde konvertiter. De skulle fatta beslut om det var en genuin konversion och vilken risk de skulle utsättas för om de skickades tillbaka till sitt hemland.
– Kyrkor kritiserade Migrationsverket för att asylprocessen skedde rättsosäkert. Men det här är inga lätta frågor. Hur bedömer man om någon har en genuin tro?
I samarbete med Migrationsverket och kyrkliga företrädare utarbetades en pilotkurs om konversionsärenden i asylprocessen för handläggare och beslutsfattare på Migrationsverket.
– Idén var att bidra till mer rättssäkra beslut. Kursen ställer frågor som: Vad är en konvertit och konversion? Vad innebär det att byta religion? Fokus ligger både på dem som bedömer och de som bedöms.
Utbildningen har gjort att Migrationsverket och kyrkan förstår varandras verksamheter bättre. Kursen ska nu erbjudas till hela Migrationsverkets personal.
Forskningsprojektet gav bland annat insikten att många av konflikterna fanns mellan de olika mottagande institutionerna och inte enbart eller ens i första hand mellan barnen och det svenska samhället.
– Institutionerna hade olika ambitionsmål och roller som krockade med varandra. Till exempel hade skolan fokus på studieresultat och HVB-hemmen på att lära barnen saker man lär i en familj – och mellan dessa ambitionsmål uppstod konflikter.
Med erfarenheterna från flyktingmottagandet 2015 har det svenska samhället blivit bättre och kommer att kunna växla upp snabbare vid en liknande situation, menar Dan-Erik Andersson.
– Det finns en bättre beredskap idag och man vet hur mycket stress systemet klarar. 2015 var det undergångsstämningar, men de besannades ju inte och det har gått bra för många av de ensamkommande barnen.
