Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Ingen förhöjd risk för valpåverkan

Riksdagen i Stockholm. Foto
Forskare vid Institutionen för strategisk kommunikation i Helsingborg ser ingen förhöjd risk för valpåverkan. På fotot syns riksdagshuset i Stockholm. Foto: Wikimedia commons

Det finns en risk för påverkanskampanjer inför valet i september, men risken är inte större i år än för fyra år sedan.
Den slutsatsen drar James ­Pamment som forskar om detta vid Campus Helsingborg.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap upptäckte inför valet 2018 några påverkansförsök, men ingen samordnad kampanj för att påverka valutgången. Sedan dess har Sverige blivit bättre på att identifiera och bemöta den sortens försök till påverkan utifrån, enligt James Pamment, forskare vid Institutionen för strategisk kommunikation.

Svårt göra riskanalys

Å ena sidan är valsäkerheten och kraften att stå emot yttre påverkan bättre idag än för fyra år sedan, å andra sidan har säker­hetsläget i ­Europa försämrats. Kriget i Ukraina gör det säker­hetspolitiska läget mindre förutsebart, något som försvårar arbetet med att ta fram tillförlitliga riskanalyser.

– Omvärlden är helt enkelt svårare att beräkna, men svenskarnas försvarsvilja och medvetenheten om rysk propaganda och hur ryssarna gör för att påverka har ökat markant så min slutsats är att risken för yttre påverkan ligger på ungefär samma nivå som i förra valet, säger James Pamment.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.