Kommer dina kollegor i framtiden att ha mänsklig intelligens – eller kanske artificiell sådan? Det kan låta som en märklig fråga, men den är högst verklig. Kanske har du redan en artificiell kollega utan att du tänker på det. Eller kollega? Verktyg kanske vi ska säga?
– AI används överallt runt omkring oss, från sjukvård till trafik. Till exempel finns det mycket diskussioner kring chatbottar inom psykiatrin. Och inom Trafikverket används AI exempelvis inom bildigenkänning, som för att räkna hur många vildsvin som passerar på en viltövergång. De här exemplen är ganska talande, eftersom de visar AI dels som en slags person, dels som ett verktyg, säger Jonna Bornemark, professor i filosofi vid Södertörns högskola och under 2022 gästprofessor på Institute for Public Affairs vid Ekonomihögskolan.
Hon menar att många länge har sett på artificiell intelligens som ett sätt att härma människor.
– Vi har gett dem en röst, ett ansikte, en kropp – en robot. Det är också den delen som handlar om att efterlikna människan som i många fall ger upphov till protester, medan den AI som enbart ses som ett verktyg, som bildigenkänningen, ges en helt annan funktion. Så en av frågorna är: ska vi tala om AI:n som funktion eller som person?
Jonna Bornemark leder temat ”Artificiell intelligens och omdöme” vid Institute for Public Affairs (Inspa). Hon har också ett pågående forskningsprojekt inom samma område tillsammans med Trafikverket genom Södertörns högskola.
Automatiserade beslut
Hon ger ytterligare ett exempel från Trafikverket. Där fattade ”Brolle” automatiserade beslut. Men Brolle var ingen person, utan ett program, vilket ledde till oanade konsekvenser dels när folk ringde till Trafikverket för att tala med ”Brolle”, dels när Brolle började fatta delvis felaktiga beslut.
– Det visar också på en annan del av det här: vår bild av AI. Brolle har ju inget eget tänkande, ändå har vi människor animistiska tendenser; det vill säga att vi ingjuter liv i objekt som inte själva erfar. Det gäller allt från barndomens nallebjörnar till vuxenlivets smeknamn på bilar. AI är ju teknikens triumf och det tog inte lång tid innan det började få religiösa drag och en del märkliga tendenser. Som att vi ger en AI namnet Brolle, säger Jonna Bornemark.
Hon tror att bruket av artificiell intelligens inom olika områden är här för att stanna, men vilken väg som utvecklingen tar, det vet vi inte än.
– Vi får se om vi kommer fortsätta ge dem namn. Jag tror än så länge, så långt jag har kommit i det nuvarande forskningsprojektet, att det är sundare att se AI som ett verktyg. Det gör det också lättare för oss att inte skjuta bort eller förminska människan helt.
Dags att bredda intelligensbegreppet
Jonna Bornemark resonerar om ett behov av att bredda intelligensbegreppet, där AI kan fatta vissa beslut och människorna andra.
– Det heter ju artificiell intelligens, men vad lägger man i begreppet intelligens? Är det något annat än mänsklig intelligens? Vi människor har en tendens att se det som att AI:n är ”bättre” än människan. Men stämmer det? Människor har ju till exempel en förmåga att sätta mål och att ändra sig. Den komponenten har man nästan ignorerat fram tills nu, säger hon och fortsätter:
– Jag menar att saknar man förmågan att sätta mål och ändra sig, ja, då har man faktiskt ingen intelligens. Det är dags att vi tittar på vad människan har, kontra maskinen. Hur kan de komplettera varandra, i stället för att konkurrera?
