Den största förändringen är att läkarutbildningen inte längre är tvådelad. Tidigare var det fem och ett halvt år på universitetet som ledde till läkarexamen. För att bli behörig krävdes sedan allmäntjänstgöring i minst ett och ett halvt år, något som Socialstyrelsen ansvarade för. Efter AT-tjänstgöringen blev man behörig och legitimerad.
Tydligare ansvar
Stefan Lindgren, professor emeritus vid Medicinska fakulteten, är pappa till den nya läkarutbildningen. Enligt honom skapade det gamla systemet otydlighet om vem som faktiskt hade ansvaret för att studenten nådde målen – universitetet eller Socialstyrelsen? Dessutom varierade utbildningens längd kraftigt, eftersom det blev praxis att studenter måste vikariera efter de första fem och ett halvt åren för att få göra allmäntjänstgöring.
Den nya utbildningen överensstämmer med resten av Europa. Den är sex år lång och universitetet är ensamt ansvarig för att studenten når alla mål som krävs för att Socialstyrelsen ska kunna utfärda legitimation.
Den finns 24 mål i den nya utbildningen, mål som skrivits om och moderniserats jämfört med den gamla. Mycket handlar om vetenskaplighet, kontinuerlig kompetensutveckling, patientsäkerhet och förmåga att samarbeta.
Utbildningar sida vid sida
Alla läkare i Sverige specialistutbildas och en förändring i läkarutbildningen rör specialistutbildningen. I den nya utbildningen görs starten på specialistutbildningen om till en bastjänstgöring som samtidigt är en introduktion till anställning som läkare i Sverige. Enligt Stefan Lindgren är det en tydlig kvalitetsförstärkning jämfört med tidigare, då läkare med legitimation från andra EU-länder kunde börja arbeta direkt. Nu måste de först göra minst sex månaders bastjänstgöring.
Den gamla och den nya utbildningen lever sida vid sida i sex år framåt. Under den tiden kommer det att finnas AT-läkare enligt den gamla studieordningen.
