Det handlar om den så kallade Krantzutredningen, efter regeringens särskilda utredare Tobias Krantz, som utrett framtidens forskningsinfrastruktur. Utredningen har varit ute på remiss och landets lärosäten har yttrat sig.
Ett av utredningens förslag är att politiker deltar i forskningsberedningen, som är ett rådgivande organ till regeringen. I dagsläget har den ledamöter med stor sakkunskap om forskning, och universitetsledningen befarar att en inblandning från politiskt håll skulle leda till ökad politisering och styrning av forskningsinfrastrukturen och i förlängningen forskningen i landet.
– Det är inte bara vi, andra universitet säger också nej till detta, säger Viktor Öwall.
Otydligt och motstridigt
Ett annat utredningsförslag är att inrätta en ny myndighet med ansvar för forskningsinfrastruktur. Enligt Viktor Öwall är det förslaget, liksom en hel del annat i utredningen, otydligt och motstridigt.
– Å ena sidan säger man att forskning och forskningens infrastruktur är intimt förknippade, å andra sidan vill man skapa en ny myndighet som skiljer dem åt. Det går inte ihop, säger han.
En annan föreslagen ny myndighet med ansvar för e-infrastruktur gillas desto mer av universitetsledningen. Här ska ansvaret för digitala plattformar och tjänster kring analys, storskaliga beräkningar och lagring av forskningsdata samlas. Viktor Öwall menar att en e-infrastrukturmyndighet är ett logiskt steg, bland annat för att göra forskningsdata tillgängliga och för att skapa sammanhållna och ändamålsenliga lösningar för datalagring. I en debattartikel i Ny Teknik nyligen betonade rektorerna för tolv svenska universitet, däribland Lund, behovet av myndigheten och att de vill ha den på plats om ett år.
Finansiering av MAX IV
Krantzutredningen föreslår vidare att MAX IV fortsätter att vara en del av Lunds universitet, något som Viktor Öwall välkomnar. Viktigare är emellertid att anläggningens finansiering tryggas – både på kort och på lång sikt, anser han.
– MAX IV måste utvecklas hela tiden för att ligga i forskningsfronten och inte bli omsprunget. Vi anser att det måste investeras minst en miljard kronor i MAX IV de kommande tio åren.
Utöver miljardinvesteringen kommer driftkostnaderna för MAX IV att successivt öka till cirka 150 miljoner kronor per år. I sitt svar på Krantzutredningen skriver LU att regering och riksdag bör garantera både miljardinvesteringen och driftkostnaderna och att pengarna bör tillföras som ett direkt statligt anslag och inte som en del av generella anslag via Vetenskapsrådet.
Forskningsinfrastruktur för alla
Viktor Öwall berättar att LU tillsammans med tio andra universitet som ingår i URFI (Universitetens referensgrupp för forskningsinfrastruktur) önskar bredda vad som traditionellt rymts inom begreppet forskningsinfrastruktur. Av tradition har det varit anläggningar och utrustning inom främst medicin, teknik och naturvetenskap, allt från mikroskop till MAX IV.
– Men bibliotek, register och arkiv och annat som exempelvis humanister, samhällsvetare och jurister behöver för sin forskning är också forskningsinfrastruktur, säger Viktor Öwall som gärna vill se fler ansökningar om medel till forskningsinfrastruktur från de fakulteterna.
