Alva Söderbäck, vice ordförande Lunds universitets studentkårer
Vad var det viktigaste som kom fram i er rapport?
– Jag tycker nog omställningen till digitala plattformar och undervisningsmoment, som universitetet generellt har varit bra på. Under första pandemiåret var fokus främst på att få det digitala att fungera, medan under andra året har fokus istället varit på att utveckla pedagogiken. Men hos många lärare behöver dock den digitala kompetensen lyftas ytterligare och pedagogiken anpassas beroende på plattformens interaktiva kapacitet. Inte minst måste tid för kontakt mellan student och lärare – både vid digital och fysisk undervisning – tillgodoses.
– En annan lärdom är frågan om doktoranders förlängning, som har hanterats olika beroende på fakultet. Detta är problematiskt och ger olika förutsättningar för både doktorander och deras handledare. Önskvärt är självklart mer universitetsgemensamma regler – och detta gäller allt och inte bara under pandemin.
Ann-Kristin Wallengren, vicerektor för utbildning och kultur
Hur tycker du att den digitala omställningen har fungerat vid LU?
– Jag är imponerad över att den digitala omställningen överhuvudtaget gick att genomföra från en dag till en annan. Universitetet brukar annars beskrivas som en byråkratisk koloss med långa beslutsvägar, men det har varit en oerhörd beredvillighet bland lärare och all personal under pandemin. Studenterna har dock helt klart rätt i att den digitala kompetensen ytterligare måste utvecklas och vi har en stor pedagogisk utmaning framför oss. Oberoende av pandemin, är vi på väg in i ett utbildningssystem som bygger mer på digitala verktyg och många universitet kommer att erbjuda utbildning online, vilket gör att konkurrensen ökar internationellt. En ny enhet för undervisningsstöd har därför bildats, där vi tittar på hur vi kan stödja våra lärare och utveckla de digitala plattformarna.
– Ytterligare en viktig del som lyftes fram i rapporten, är att pandemin har inneburit en stor utmaning för nya studenter att komma in i det akademiska livet, vilket har ökat den psykiska ohälsan. Även om det delvis blivit bättre efter att studenterna nu kommit tillbaka till campus, är det viktigt att deras välbefinnande och mentala hälsa blir en fortsatt prioriterad fråga framöver.
Viktor Öwall, vicerektor för forskningsinfrastruktur, digitalisering och forskarutbildning
Hur bemöter du kritiken om att gemensamma regler för doktoranders förlängningar har saknats?
– Jag tycker helt klart att vi på central nivå har brustit i att ge redskap för ett gemensamt synsätt. Med det sagt så är det viktigt att förstå att doktoranders förutsättningar skiljer sig åt beroende på forskarutbildningsämne och projekt. Därför måste eventuella förlängningar bedömas individuellt, i första hand av handledare och därefter på prefektnivå. Forskarutbildningsnämnden håller nu på att se över rutinerna och tar ett samlat grepp för att samma regelverk ska gälla på hela universitetet och att hanteringen av förlängningar blir tydligare, naturligtvis med hänsyn alltid tagen till forskningsprojektets karaktär. Under våren 2023 kommer ett styrdokument om forskarutbildningsstudier att vara färdigt för beslut.
