Med raska steg dyker Anas Al Khabour upp i LUX tomma foajé efter en digital föreläsning om det syriska kulturarvet för studenter i digital arkeologi. Under sina år i exil har han arbetat för att dokumentera Syriens kulturarv. På uppdrag av Unesco har han samlat in foton och dokumentation av arkeologiska föremål som förstörts eller stulits för att säljas på den svarta marknaden.
– IS har inte bara urskiljningslöst förstört. De har även olagligt grävt ut flera lämningar för att komma åt föremål som går att sälja för att finansiera sitt krigande.
Gick på skattjakt som barn
Runt 6000 föremål har försvunnit eller förstörts från hans museum i Raqqa som ligger i Mesopotamien, intill floden Eufrat. Att växa upp i civilisationens vagga väckte intresset för arkeologi och kulturarv, de två benen han står på i sin forskning idag.
– Som barn brukade vi gå på upptäcktsfärd på kullarna i närheten, där det fanns 5000 år gamla lämningar. En gång hittade jag skärvor av en kruka…
Dit kom också många utländska arkeologer och Anas Al Khabour brukade nyfiket svärma runt deras utgrävningar.
– Det var så jag fick upp ögonen för att arkeolog var ett yrke – och det ville jag bli!
Levde ett gott liv i Raqqa
Och det blev han via studier på Damaskus universitet och en master i Madrid. 2003 återvände han till Syrien och fick jobb på det arkeologiska nationalmuseet i Raqqa. Under fem år arbetade han som museidirektör där.
– Jag levde ett riktigt gott liv i Syrien, med hus, familj och vänner.
Men när kriget bröt hade Anas Al Khabour redan lämnat landet för att arbeta som kulturattache´ på syriska ambassaden i Madrid, samtidigt som han skrev sin avhandling.
IS ockuperar och plundrar
Raqqa ockuperades av IS som utövade ett skräckvälde mellan 2014 och 2017. Staden blev islamiska statens ”huvudstad” och utsattes för enorm förstörelse under striderna. Detta slapp Anas Al Khabour uppleva personligen, men kvar fanns hans mamma och bror och många vänner. Och han har inte vågat åka tillbaka än. Idag är det sex år sedan han träffade sin mamma.
– Det dröjer länge innan det är som det var före kriget, men livet normaliseras långsamt för min mamma och bror. Allting är ju bättre än IS, säger han.
För ett halvår sedan fick invånarna i staden, som är ungefär av Malmös storlek, tillbaka elen. Rent vatten rinner i kranarna igen.
Spridit bilder via Interpol - nu omöjligt sälja föremål svart
Sedan kriget började och det stod klart att IS är skoningslösa även när det gäller det rika syriska kulturarvet, har Anas Al Khabour på olika sätt kämpat för att bevara det. 2017 var han en av de drivande bakom projekt Focus Raqqa.
Tillsammans med arkeologer från Tyskland, Frankrike och Nederländerna skapade han en databas som via syriska myndigheter och Interpol spridits till tullverk, museer och polis runt om i världen för att förhindra svartabörshandeln. Uppdraget kom från Unesco, eftersom Syrien har sex platser på världsarvslistan.
– Nu har det blivit nästan omöjligt att sälja de arkeologiska föremålen från Raqqa vidare, säger Anas al Khabour.
Modiga människor dokumenterade i krigszonen
Under kriget fanns det också personer i Syrien som tog enorma risker i krigszonen för att dokumentera de historiska platserna. Anas al Khabour menar att det syriska kulturarvet kan vara viktigt i fredsprocessen.
– Kulturarvet betyder otroligt mycket för syriers identitet och är något vi alla delar. Det kan hjälpa till att försona tidigare stridande grupper, säger han.
Till Sverige via bronsåldersutgrävningar
När Anas al Khabours avhandling om antika kulturers kontakter runt Medelhavet var klar gjorde han sin postdoc vid universitetet i Santiago de Compostela. Till Sverige kom han via ett jobb med bronsåldersutgrävningar på Kulturmiljö Halland, vilket ledde till flytt till Halmstad 2017.
– Det var ett väldigt trevligt jobb och gav mig ett fint nätverk med svenska forskare och flera olika universitet.
I Halmstad bor han fortfarande med sin fru och två barn. I hans karriär har varje steg lett till nya möjligheter och han har tagit sig fram genom att hoppa från tuva till tuva. En forskarkollega vid Göteborgs universitet tipsade om möjligheten att söka Scholars at Risk-tjänst och på det sättet arbetade han ett och ett halvt år i Göteborg.
Skapar digitala modeller av lämningar i Lund
Scholars at Risk, SAR, är ett globalt nätverk som arbetar för att hitta akademiska fristäder för hotade forskare och för att främja akademisk frihet. Och när SAR-tiden i Göteborg tog slut var det fortfarande snudd på omöjligt att verka som akademiker i Syrien. Bibliotek är förstörda, material och böcker har bränts eller stulits. Universitetsområden bevakas ofta av militär. Lösningen blev att komma till Lund med hjälp av SAR.
– Här undervisar jag i kulturarv och har ett projekt med digital arkeologi för att dokumentera Syriens kulturarv och skapa digitala modeller av försvunna platser och föremål.
Han ser många möjligheter och trivs mycket bra i Lund, trots att han bara har upplevt undervisningen och forskningen under coronatiden. Själv ville han flytta hit, men barnen ville absolut inte lämna skolor och kompisar i Halmstad. Och en dag längre fram vill Anas Al Khabour återvända till hemlandet.
– Jag hoppas på det. Jag vill vara med och bidra till att bygga upp landet igen.
