Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Sämre Arktisforskning utan rysk medverkan

Fyra personer med en flagga i ett kalt bergslandskap. Foto.
Margareta Johansson (tvåa från höger) besökte 2016 en rysk forskningsstation i Altaibergen tillsammans med ryska och kanadensiska kollegor. Forskningsstationen är en av de 89 stationer som INTERACT länkar samman runt om i Arktis. Foto: Sergey Kirportin

Klimatforskningen i Arktis drabbas hårt när samarbetet med ryska forskare läggs på is.
– Det går inte att få en helhetsbild av Arktis utan att titta på Ryssland. Om det här permanentas så slungas vi tjugo år bakåt i tiden, säger Margareta Johansson, som leder det unika forskningsprojektet INTERACT som involverar forskare från samtliga åtta arktiska länder.

Margareta Johansson, till vardags forskare på Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap, berättar att de ryska forskarna hade full förståelse när hon skrev och berättade att samarbetet pausas på obestämd tid.

– Alla, precis alla, svarade att de hoppas att freden kommer snart.

Ingen helhet utan Ryssland

Forskningsprojektet INTERACT har på tjugo år vuxit från nio forskningsstationer till 89 spridda över hela det arktiska området (Sverige, Finland, Norge, Danmark, Island, Ryssland, Kanada och USA) och i närbelägna högalpina områden. Fler än tjugo av forskningsstationerna är belägna i Ryssland.

Syftet med projektet är att ta reda på så mycket som möjligt om miljö- och klimatförändringar i Arktis och vad som orsakar dem, så att människor i andra delar av världen ska ha möjlighet att förbereda sig på de förändringar som väntar i framtiden. Men för att göra det måste forskarna studera alla landområden i Arktis, och Ryssland är det land som har störst arktisk landyta. Utan Ryssland går det inte att få en helhetsbild och därför slår det extra hårt mot INTERACT när samarbetet med de ryska forskarna pausas, menar Margareta Johansson.

– Vi har byggt upp det här stora nätverket och samarbetet under tjugo år och vi är stolta över att vi lyckats skapa ett panarktiskt projekt där alla arktiska länder är med på tåget. Det här projektet baseras på sammanhängande data från hela det arktiska området, det är det som är det unika och den riktiga styrkan.

En del forskare är uppgivna

Efter två år på sparlåga på grund av pandemin räknade Margareta Johansson och hennes kollegor med att återgå till det normala i år. Men så blir det inte, i alla fall inte inom överskådlig framtid. Hon beskriver reaktionen hos kollegorna som lite uppgiven. Det är inte bara samarbetet med de ryska forskarna som läggs på is, berättar hon.

–  Vi samarbetar även med urbefolkningen i Ryssland för att höra vilka observationer de gör och hur de observerar förändringar i miljön, klimatet och vilka extrema väderhändelser som de upplever. Det kan vi inte göra längre.

"De är mina vänner"

Arktisforskningen inom INTERACT går nu vidare utan Ryssland och forskningsut­bytet mellan övriga sju länder fortsätter. Margareta Johansson hoppas att ryssarna snart är tillbaka i forskningsgemenskapen igen.

– Det är klart att jag vill samarbeta med ryska forskare. Vi har byggt upp detta och jobbat jättehårt för att få till det som kallas Science Diplomacy där forskare från öst och väst jobbar tillsammans, säger hon och fortsätter:

– Mina kollegor i projektet är mina vänner. Det gäller ryssar lika mycket som andra nationaliteter. Vi har jobbat länge tillsammans.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.