Temperaturen
Klimatutsläppen fortsätter att öka i världen, och det blir allt mer bråttom med klimatåtgärder i linje med Parisavtalet. Men även när utsläppen på sikt helt upphört så kommer klimatförändringarna att bestå under mycket lång tid. Temperaturen har stigit, havsnivån fortsätter att höjas i århundraden och landisar återhämtar sig troligen inte; den globala uppvärmningen påverkar hela jordens klimat, med konsekvenser för både samhället och naturen.
Det vi beslutar i dag är viktigt för klimatutvecklingen i ett mycket långt tidsperspektiv framöver. Det handlar till exempel om investeringar i energisystem och annan infrastruktur som har lång ekonomisk och teknisk livstid, teknik, marknadsintroduktion av klimatinnovationer, relevanta regelverk och spelregler för samhället.
Källa: Markku Rummukainen, professor i klimatologi.
Isarna i Arktis
Uppvärmningen i Arktis går dubbelt så fort som i resten av världen. Man kan tycka att Arktis är långt borta, men det som händer i Arktis stannar inte i där utan påverkar hela jorden. Havsisen som blir allt mindre gör att det finns mer öppet vatten, vilket påverkar vädersystemet i Arktis, men också längre söderut, till exempel hur jetströmmen rör sig. Glaciärerna och landisarna som smälter bidrar till havsnivåhöjningar globalt. Permafrost som tinar kan släppa ut mer växthusgaser till atmosfären. Det smältande Arktis leder därmed till många utmaningar i framtiden.
Källa: Margareta Johansson, forskare i klimatförändringar i Arktis och dess effekter.
Den biologiska mångfalden
Biologisk mångfald, det vill säga variation av arter och olika livsmiljöer, minskar idag på grund av förlust och degradering av habitat till följd av människans utveckling. Klimatförändringarna kommer att skapa ytterligare utmaningar för biologisk mångfald, livsmiljöer kommer att förändras och arter tvingas anpassa sig, flytta på sig eller försvinna.
Vi människor är beroende av väl fungerande ekosystem och biologisk mångfald, bland annat för att kunna få mat och rent vatten. För att bevara arter och livsmiljöer är det därför viktigt att bromsa klimatutvecklingen. Det krävs även strategier som tar hänsyn till biologisk mångfald och ekosystem i alla led i vårt samhälle. En ny och aktuell strategi för detta är Grön Infrastruktur*. Strategin fokuserar på att möjliggöra ett mer hållbart användande av våra resurser, exempelvis inom stadsplanering samt jord- och skogsbruk, så att arter kan finnas kvar och röra sig mer fritt mellan olika livsmiljöer.
*Grön infrastruktur har introducerats av EU kommissionen på Europanivå. I Sverige har regeringen ålagt Naturvårdsverket att koordinera framtagandet av regionala handlingsplaner, som respektive länsstyrelse har varit ansvariga för. Flera av dessa handlingsplaner är nu klara och i startgroparna för implementering.
Källa: Maria von Post, forskare i ekologi.
Solen
Det finns tydliga bevis, genom bland annat geologiska data, på att solens aktivitet påverkar klimatet. Det är även sannolikt att solen har spelat en viss roll i uppvärmningen av vår planet under de senaste 150 åren. Under de senaste tre årtiondena har dock solens aktivitet minskat, vilket är helt normalt då detta hela tiden går i cykler, men den globala uppvärmningen har istället accelererat. Detta gör det svårt att argumentera för att solen skulle orsakat de rekordhöga temperaturerna vi sett de senaste åren, även om det fortfarande finns en pågående debatt om solens påverkan på klimatet. Inte heller längre tidsserier antyder att den pågående globala uppvärmningen beror på solen. Istället är den enda troliga förklaringen att de rekordhöga halterna av växthusgaser ligger bakom.
Källa: Raimund Muscheler, professor i kvartärgeologi.
Framtidens klimat
Idag har vi komplexa matematiska ekvationer och superdatorer som kan ge oss en indikation på hur klimatet kommer att se ut om 100 år. Klimatmodellerna bygger på kunskap om klimatsystemets egenskaper och om hur de grundläggande fysikaliska processerna som styr klimatet fungerar. Med dessa modeller kan klimatets utveckling och hur det påverkas av olika stora växthusgasutsläpp simuleras fram i tiden. Klimatmodeller jämför sig bra med mätningar, men har också ofullkomligheter som inte minst hänger ihop med simulering av moln.
Källa: Philipp Birken, docent i numerisk analys och beräkningsmatematik.