– Att slippa resandet uppskattar jag mycket, säger Linda Stråhle, vars yrkeskollegor vanligtvis lever ett kringflackande liv.
Här på Musikhögskolan har hon sextio flyglar och lika många pianon att ta hand om. Hon har också sin ”baby”, den stora flygeln på Palladium där Musikhögskolan ibland hyr in sig för konserter.
– Det handlar om enorma värden, säger hon. En konsertflygel tar ett år att tillverka och kostar kring tre miljoner.
Finmekanik och historia
Att titta in i pianoverkstaden är spännande. Den svarta Steinwayflygeln glänser och under locket skimrar strängarna i metall och hammarna som styrs av tangenterna är i vackert ljust trä. Allt andas kvalitet och finmekanik och historia. Som om tiden har stått stilla.
– En flygel är en väldigt genomtänkt produkt, säger Linda Stråhle. Den kom under första hälften av 1700-talet då man provade att sätta filthammare i en cembaloliknande instrumentkropp och har sedan sett ungefär likadan ut sedan 1880.
När det gäller pianon är det annorlunda. Musikhögskolan har många olika typer, från de äldsta modellerna till elpianon och syntar.
Ett ovanligt yrke
Som pianotekniker är Linda Stråhle rätt ensam i sitt skrå, men ingår i en avdelning med flera tekniker. Hon har också mycket kontakter med studenter och lärare som hon servar och underhåller instrumenten åt.
– Jag får mycket ros och tycker det är roligt med studenterna, men jag är nog rätt anonym och tycker om att jobba ifred, säger hon.
Att stämma ett piano eller en flygel är ett ganska monotont och högljutt arbete. Det handlar om att arbeta sig igenom cirka 230 strängar fördelat på 88 tangenter. Öronproppar är ett tacksamt skydd och en stämning tar fem kvart. Linda Stråhle stämmer instrumenten direkt före varje konsert och gör en teknisk kontroll.
– Ett piano eller en flygel ska vara inbjudande att spela på och ha en jämn klangutveckling, säger hon.
Jazz och blues
Som med andra små hantverksyrken är det inte längre så lätt att utbilda sig till pianotekniker och stämmare. Den enda heltidsutbildningen fanns vid Oskarshamns Folkhögskola och vid Kungliga Musikhögskolan i Stockholm, KMH, finns det en utbildning på deltid. Linda Stråhle har ett visst samarbete med KMH och funderar på att starta en kurs i Malmö i samarbete med dem. Själv utbildade hon sig i Leksand och på Steinway & Sons i Hamburg och hon tycker att det är en fördel att kunna spela piano och förstå musiken när man ska stämma ett sådant instrument.
– Jag trodde att jag skulle bli musiker och gick musiklinjen på gymnasiet i Kristianstad. Men min pianolärare tyckte att jag skulle bli pianotekniker eftersom jag hade ett sådant gehör, berättar hon.
Och musiker blev hon i alla fall! Hon både spelar och sjunger, jazz och blues, i ett lokalt band i Höör där hon bor. En musikhögskola blev det ju också och har så varit sedan tjugo år då Linda Stråhle började jobba här i Malmö.
