Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Tykarpsgrottan perfekt för att studera kritaperioden

Personer undersöker taket i en grotta.
Anders Lindskog, till vänster, och Johan Lindgren, undersöker fossil. Foto: Johan Joelsson

Under vårens exkursionsvecka brukar masterstudenterna i geologi besöka Öland och danska Faxe. I år fanns även en ny lokal med på programmet. I den fladder­musfyllda Tykarpsgrottan, som egentligen är en gammal kalkgruva, fick studenterna lära sig mer om kritaperioden och dess fossila ­lämningar.

Plötsligt stannar Anders Lindskog och ­Johan Lindgren i en av de trånga gångarna tio meter under jord. De riktar sina lyktor mot lager­följden ovanför sina huvuden. Med försiktiga fingertoppar börjar de under­söka fossilen som är insprängda i kritkalken. En grupp studenter samlas kring sina lärare som lägger ut orden om skalen från ­snäckor, musslor och bläckfiskar som framträder som mörka diamanter i det kalkvita taket.

– För 80 miljoner år sedan var det ett grunt hav på den här platsen. I vattnet simmade bland annat hajar och sköldpaddor och på land fanns det dinosaurier, säger ­Anders Lindskog.

Vill samarbeta med geologer

Det var i höstas som paleontologi­professor Mats Eriksson blev kontaktad av Anna Axelsson som driver Tykarpsgrottan i Ignaberga utanför Hässleholm. Hon var intresserad av att initiera ett långsiktigt sam­arbete med Geologiska institutionen för att kunna sprida en djupare geologisk kunskap om grottan till sina besökare. Mats Eriksson, som undervisar på masterprogrammet i paleontologi, blev eld och lågor efter ett första besök i grottan. Platsen lämpade sig perfekt för att studera krita – en geologisk period som varade från 145 till 66 miljoner år sedan.

Studenter utanför en grotta.
Studenterna bländades av solen efter en timme i Tykarpsgrottans mörker. Foto: Johan Joelsson

– Jag ser framför mig att våra ­studenter kan göra fältarbeten här och kanske till och med kartera grottan. Det här är en perfekt plats för att lära sig mer om den geologiska utvecklingen i området, säger Mats ­Eriksson.

20 000 kvadratmeter

Bleka ljuskäglor dansar över de ­skrovliga väggarna i grottan som omfattar totalt 20 000 kvadratmeter. Här nere i mörkret har flera filminspelningar gjorts, bland annat Ronja Rövardotter, Kullamannen och på senare tid en musikvideo med det svenska black metal-bandet Mara. Grottan används även frekvent till fester, bröllop och marknader. Och från och med nu ska den alltså även undersökas av vetgiriga studenter som vill grotta ner sig i dess geologiska historia. Johanna Granbom, som läser sista året på masterprogrammet i geologi, står och betraktar lagerföljderna i en av grottans mäktiga salar.

– Det här är en fantastisk miljö, ett riktigt coolt ställe! Hade jag inte redan bestämt ämne för mitt projektarbete hade jag definitivt kunnat tänka mig att studera grottans geologi, säger hon.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.