Erik den helige - katolsk nationalsymbol i protestantiskt land
Författare
Summary, in Swedish
I föreliggande uppsats studerar jag en avhandling, De Erico IX sive Sancto, från 1700-talet. Avhandlingen handlar om Erik den helige och författaren heter Petrus Schvantesson Höök. Den framlades vid Uppsala universitet 1712 under professor Fabian Törner.
Min undersökning är en jämförelse mellan den medeltida Erikslegenden och ovannämnda avhandling, där jag koncentrerat mig på att undersöka innehållet i respektive text, och i mindre utsträckning granskat språket. Vad gäller innehållet är de båda texterna så gott som identiska: Alla elementen ur legenden finns med i avhandlingen.
De båda verken skiljer sig dock ändå åt; till att börja med är avhandlingen mycket längre än legenden. Detta kan delvis förklaras med att det är skilda genrer; i en helgonlegend citerar man normalt inte andra författare som man gör i en avhandling.
En annan skillnad som inte enbart kan förklaras med genrebytet är att Erik lyfts ur det katolska sammanhanget och införs i ett protestantiskt: hans obestridliga katolska tillhörighet placeras i skymundan och i stället framhävs hans kungliga börd. Erik slutar räknas som helgon i första hand och blir i stället svensk erövrarkung som ska ha kristnat och kuvat Finland – en värdig föregångare till Gustav II Adolf och Karl XII.
Den oftast fientliga relationen till Danmark blir också tydlig i Hööks text när han omtolkar begreppet ondska: ond betyder i avhandlingen inte längre "anknuten till djävulen", som i legenden, utan i stället "dansk". I avhandlingen finns dessutom spår av göticistiska tankar och av intresset för antikvarisk vetenskap som tog fart under 1600-talet.
Min undersökning är en jämförelse mellan den medeltida Erikslegenden och ovannämnda avhandling, där jag koncentrerat mig på att undersöka innehållet i respektive text, och i mindre utsträckning granskat språket. Vad gäller innehållet är de båda texterna så gott som identiska: Alla elementen ur legenden finns med i avhandlingen.
De båda verken skiljer sig dock ändå åt; till att börja med är avhandlingen mycket längre än legenden. Detta kan delvis förklaras med att det är skilda genrer; i en helgonlegend citerar man normalt inte andra författare som man gör i en avhandling.
En annan skillnad som inte enbart kan förklaras med genrebytet är att Erik lyfts ur det katolska sammanhanget och införs i ett protestantiskt: hans obestridliga katolska tillhörighet placeras i skymundan och i stället framhävs hans kungliga börd. Erik slutar räknas som helgon i första hand och blir i stället svensk erövrarkung som ska ha kristnat och kuvat Finland – en värdig föregångare till Gustav II Adolf och Karl XII.
Den oftast fientliga relationen till Danmark blir också tydlig i Hööks text när han omtolkar begreppet ondska: ond betyder i avhandlingen inte längre "anknuten till djävulen", som i legenden, utan i stället "dansk". I avhandlingen finns dessutom spår av göticistiska tankar och av intresset för antikvarisk vetenskap som tog fart under 1600-talet.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2009
Språk
Svenska
Fulltext
- Available as PDF - 467 kB
- Download statistics
Dokumenttyp
Examensarbete för magisterexamen (Ett år)
Ämne
- Languages and Literatures
- History and Archaeology
Nyckelord
- medeltiden
- latin
- 1700-talet
- Erikslegenden
- göticism
- Erik den helige
Handledare
- Arne Jönsson (Professor)