Violence against foreign-born women in Sweden
Författare
Summary, in Swedish
Popular Abstract in Swedish
Mäns våld mot kvinnor är ett allt mer uppmärksammat folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Kvinnor utsätts för våld i alla länder oberoende av utbildningsnivå och ekonomiska tillgångar. Partnervåld av en nuvarande eller tidigare partner är den vanligaste formen av våld som kvinnor utsätts för. Våld mot kvinnor leder till både negativa mentala och fysiska hälsoeffekter och i värsta fall till förtidig död.
Det finns olika faktorer som kan öka risken för att bli utsatt för våld, såsom låg inkomst, social isolering och låg jämställdhet. Sådana riskfaktorer är desamma över hela världen, men kan variera något mellan länder och på individnivå. Utlandsfödda kvinnor i Sverige har troligtvis en ökad koncentration av riskfaktorer, men det saknas forskning inom området. Fokus för denna avhandling är därför att ta reda på om utlandsfödda kvinnor utsätts för mer våld än svenskfödda kvinnor och i så fall försöka förstå vilka faktorer som bidrar till sådant våld.
Informationen till de fyra studierna som avhandlingen bygger på kommer från fyra olika källor: Folkhälsoenkäten i Skåne (arbete I), Dödsorsaksregistret (arbete II), djupintervjuer med irakiska flyktingar (arbete III) och en folkhälsoundersökning bland thailändska kvinnor i Sverige (arbete IV). Resultaten av studierna (I, II) visar att utlandsfödda kvinnor löper en större risk för både att bli utsatta för våld av en annan person, speciellt kvinnor med låg inkomst i hushållet och att bli dödade av en annan person jämfört med svenskfödda kvinnor. Utlandsfödda kvinnor som är i en relation har högre risk för att bli utsatta för våld än kvinnor som är ensamstående, och hemmet är den vanligaste platsen för våldet. Bland de kvinnor som blivit dödade till följd av våld av en annan person var det också en riskfaktor att vara i en relation och att komma från ett land med låg jämställdhet. Dessa resultat kan betyda att ett ovisst antal av kvinnorna i båda studierna blivit utsatta för partnervåld.
Intervjustudien med irakiska flyktingar, både män och kvinnor (arbete III), visade att de värderingar som formar könsroller påverkar inställningen till partnervåld. Dessutom menade deltagarna att den ökade jämställdheten i Sverige jämfört med Irak kan ha en negativ påverkan på maktbalansen och relationerna i familjen och i värsta fall leda till ökat våld. I den thailändska studien (arbete IV) hade de flesta av kvinnorna kommit till Sverige för att gifta sig med en svensk man. Majoriteten av de kvinnor som blivit utsatta för partnervåld i Sverige hade tidigare erfarenheter av våld och rapporterade att våldet hade minskat sedan de kom till Sverige. Trots detta fanns det en grupp kvinnor utan tidigare erfarenheter av våld som hade hamnat i våldsamma relationer efter att de kommit till Sverige. Därmed är det viktigt att tillägga att avhandlingens resultat visar att svenskfödda kvinnor och thailändska kvinnor som är gifta med svenska män också är utsatta för våld och relaterad dödlighet. Slutligen, var frånvaro av social isolering och hög social tillit till andra skyddade mot dålig mental hälsa bland våldsutsatta thailändska kvinnor.
Låg jämställdhet i födelselandet, språksvårigheter och kunskap om svenska lagar och rättigheter samt var man kan söka hjälp, är riskfaktorer för våld mot utlandsfödda kvinnor som skiljer sig från riskfaktorer bland svenskfödda kvinnor. Social isolering visade sig också vara en viktig riskfaktor och även en konsekvens av våld som kan förvärras bland utlandsfödda på grund av brist på arbetsmarknads- och socialintegration.
Resultaten från denna avhandling visar på ett behov för insatser riktade till utlandsfödda kvinnor och även till män för att kunna minska förekomsten och de skadliga hälsoeffekterna av våld mot kvinnor. Ytterligare forskning behövs för att vidare undersöka det potentiella inflytandet av låg jämställdhet i födelselandet och andra riskfaktorer för våld mot utlandsfödda kvinnor och för att kunna utveckla effektiva och målgruppsanpassade insatser. Sådan forskning kan även användas för att identifiera faktorer/mekanismer som bidrar till våld mot kvinnor i allmänhet.
Mäns våld mot kvinnor är ett allt mer uppmärksammat folkhälsoproblem och ett brott mot de mänskliga rättigheterna. Kvinnor utsätts för våld i alla länder oberoende av utbildningsnivå och ekonomiska tillgångar. Partnervåld av en nuvarande eller tidigare partner är den vanligaste formen av våld som kvinnor utsätts för. Våld mot kvinnor leder till både negativa mentala och fysiska hälsoeffekter och i värsta fall till förtidig död.
Det finns olika faktorer som kan öka risken för att bli utsatt för våld, såsom låg inkomst, social isolering och låg jämställdhet. Sådana riskfaktorer är desamma över hela världen, men kan variera något mellan länder och på individnivå. Utlandsfödda kvinnor i Sverige har troligtvis en ökad koncentration av riskfaktorer, men det saknas forskning inom området. Fokus för denna avhandling är därför att ta reda på om utlandsfödda kvinnor utsätts för mer våld än svenskfödda kvinnor och i så fall försöka förstå vilka faktorer som bidrar till sådant våld.
Informationen till de fyra studierna som avhandlingen bygger på kommer från fyra olika källor: Folkhälsoenkäten i Skåne (arbete I), Dödsorsaksregistret (arbete II), djupintervjuer med irakiska flyktingar (arbete III) och en folkhälsoundersökning bland thailändska kvinnor i Sverige (arbete IV). Resultaten av studierna (I, II) visar att utlandsfödda kvinnor löper en större risk för både att bli utsatta för våld av en annan person, speciellt kvinnor med låg inkomst i hushållet och att bli dödade av en annan person jämfört med svenskfödda kvinnor. Utlandsfödda kvinnor som är i en relation har högre risk för att bli utsatta för våld än kvinnor som är ensamstående, och hemmet är den vanligaste platsen för våldet. Bland de kvinnor som blivit dödade till följd av våld av en annan person var det också en riskfaktor att vara i en relation och att komma från ett land med låg jämställdhet. Dessa resultat kan betyda att ett ovisst antal av kvinnorna i båda studierna blivit utsatta för partnervåld.
Intervjustudien med irakiska flyktingar, både män och kvinnor (arbete III), visade att de värderingar som formar könsroller påverkar inställningen till partnervåld. Dessutom menade deltagarna att den ökade jämställdheten i Sverige jämfört med Irak kan ha en negativ påverkan på maktbalansen och relationerna i familjen och i värsta fall leda till ökat våld. I den thailändska studien (arbete IV) hade de flesta av kvinnorna kommit till Sverige för att gifta sig med en svensk man. Majoriteten av de kvinnor som blivit utsatta för partnervåld i Sverige hade tidigare erfarenheter av våld och rapporterade att våldet hade minskat sedan de kom till Sverige. Trots detta fanns det en grupp kvinnor utan tidigare erfarenheter av våld som hade hamnat i våldsamma relationer efter att de kommit till Sverige. Därmed är det viktigt att tillägga att avhandlingens resultat visar att svenskfödda kvinnor och thailändska kvinnor som är gifta med svenska män också är utsatta för våld och relaterad dödlighet. Slutligen, var frånvaro av social isolering och hög social tillit till andra skyddade mot dålig mental hälsa bland våldsutsatta thailändska kvinnor.
Låg jämställdhet i födelselandet, språksvårigheter och kunskap om svenska lagar och rättigheter samt var man kan söka hjälp, är riskfaktorer för våld mot utlandsfödda kvinnor som skiljer sig från riskfaktorer bland svenskfödda kvinnor. Social isolering visade sig också vara en viktig riskfaktor och även en konsekvens av våld som kan förvärras bland utlandsfödda på grund av brist på arbetsmarknads- och socialintegration.
Resultaten från denna avhandling visar på ett behov för insatser riktade till utlandsfödda kvinnor och även till män för att kunna minska förekomsten och de skadliga hälsoeffekterna av våld mot kvinnor. Ytterligare forskning behövs för att vidare undersöka det potentiella inflytandet av låg jämställdhet i födelselandet och andra riskfaktorer för våld mot utlandsfödda kvinnor och för att kunna utveckla effektiva och målgruppsanpassade insatser. Sådan forskning kan även användas för att identifiera faktorer/mekanismer som bidrar till våld mot kvinnor i allmänhet.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2013
Språk
Engelska
Publikation/Tidskrift/Serie
Lund University Faculty of Medicine Doctoral Dissertation Series
Volym
2013:34
Fulltext
Dokumenttyp
Doktorsavhandling
Förlag
Division of Social Medicine and Global Health
Ämne
- Environmental Health and Occupational Health
Nyckelord
- Key words: violence against women
- foreign-born
- mortality
- gender equity
- social isolation
- Iraqi refugees
- Thai women
Aktiv
Published
Forskningsgrupp
- Social Medicine and Global Health
Handledare
- Elizabeth Cantor-Graae
- Per-Olof Östergren
- Birgitta Essén
ISBN/ISSN/Övrigt
- ISSN: 1652-8220
- ISBN: 978-91-87449-04-8
Försvarsdatum
12 april 2013
Försvarstid
09:00
Försvarsplats
CRC Aula, Jan Waldenströms gata 35, ingång 72, Skånes Universitetssjukhus i Malmö
Opponent
- Berit Schei (Professor)