Social bakgrund och studieframgång i skolans svenskämne : en kvalitativ studie om läs- och skrivundervisning för elever från studieovana hem
Social background and study performance in the Swedish language subject : a qualitative study of reading and writing instruction for students from non-academic homes
Författare
Summary, in Swedish
Nationell betygsstatistik visar att elever vars föräldrar inte har en eftergymnasial utbildning tenderar att lämna grundskolan med lägre betyg än elever med akademiskt meriterade föräldrar. Prestationsskillnaderna är stora i alla skolans kärnämnen, men framför allt i svenskämnet (se SIRIS 2020). Därför är syftet med föreliggande studie att undersöka hur svenskämnets läs- och skriv undervisning kan utformas för att i högre grad stötta elever från studieovana hem. Genom
kvalitativa intervjuer med nio svensklärare synliggörs undervisningsstrategier samt organisatoriska förutsättningar som anses framgångsrika för att tillgodose elevers individuella behov. Studiens informanter har valts ut enligt ett kriteriebaserat urval och betygsstatistik från respektive
skola har används för att bilda två urvalsgrupper med maximal variation. Därefter har en komparativ analys genomförts inom och mellan de två urvalsgrupperna. Det empiriska materialet har kodats enligt fenomenologisk metod för att sedan analyseras i relation till Bernsteins kodteori och aktuell forskning.
Resultatet visar att de två urvalsgrupperna har skilda möjligheter att uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av intervjuerna framkom att lärarna i urvalsgruppen med ett högt slutbetyg i svenskämnet har goda förutsättningar att stödja elever från studieovana hem. De hade ett reflekterande förhållningsätt och förespråkade fördelarna med en
explicit undervisning. I urvalsgruppen med ett lägre slutbetyg beskrevs i stället en högre grad av implicit undervisning samt organisatoriska brister vilka försvårade lärarnas kompensatoriska arbete. Lärares möjligheter att kompensera för föräldrars utbildningsnivå är således beroende av skolans organisatoriska förutsättningar samt en explicit pedagogik.
kvalitativa intervjuer med nio svensklärare synliggörs undervisningsstrategier samt organisatoriska förutsättningar som anses framgångsrika för att tillgodose elevers individuella behov. Studiens informanter har valts ut enligt ett kriteriebaserat urval och betygsstatistik från respektive
skola har används för att bilda två urvalsgrupper med maximal variation. Därefter har en komparativ analys genomförts inom och mellan de två urvalsgrupperna. Det empiriska materialet har kodats enligt fenomenologisk metod för att sedan analyseras i relation till Bernsteins kodteori och aktuell forskning.
Resultatet visar att de två urvalsgrupperna har skilda möjligheter att uppväga skillnader i elevers förutsättningar att tillgodogöra sig utbildningen. Av intervjuerna framkom att lärarna i urvalsgruppen med ett högt slutbetyg i svenskämnet har goda förutsättningar att stödja elever från studieovana hem. De hade ett reflekterande förhållningsätt och förespråkade fördelarna med en
explicit undervisning. I urvalsgruppen med ett lägre slutbetyg beskrevs i stället en högre grad av implicit undervisning samt organisatoriska brister vilka försvårade lärarnas kompensatoriska arbete. Lärares möjligheter att kompensera för föräldrars utbildningsnivå är således beroende av skolans organisatoriska förutsättningar samt en explicit pedagogik.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2021
Språk
Svenska
Fulltext
- Available as PDF - 983 kB
- Download statistics
Dokumenttyp
Examensarbete för magisterexamen (Ett år)
Ämne
- Languages and Literatures
Nyckelord
- kompensatoriskt uppdrag
- social bakgrund
- föräldrars utbildningsnivå
- explicit undervisning
- läs- och skrivundervisning
- compensatory education
- social background
- parents' level of education
- explicit teaching
- write and reading instruction
Handledare
- Anna W Gustafsson (PhD)