Ett metaspråkligt vakuum. En intervjustudie av svensklärares grammatikundervisning på gymnasiet
A metalinguistic vacuum. An interview study of Swedish language teachers' grammar teaching in upper secondary school
Författare
Summary, in Swedish
Ämnesplanen i svenska i gymnasiet ska bygga på men inte överlappa kursplanen i svenska i grundskolan. Grammatiken beskrivs endast implicit i Svenska 1 och omnämns explicit först i Svenska 2. Detta innebär att grammatikundervisning och metaspråk i svenskämnet på gymnasiet i hög grad är beroende av elevernas grammatiska förkunskaper från grundskolan.
Syftet var att undersöka hur svensklärare hanterar det metaspråkliga vakuum som uppstår i svenskundervisningen på gymnasiet och vilka eventuella konsekvenser det får för svenskämnet. För att kunna besvara syftet formulerades fyra forskningsfrågor utifrån svensklärares åsikter om (1) elevers grammatiska förkunskaper, (2) grammatikundervisning, (3) faktorer för grammatikundervisning och (4) metaspråk. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju svensklärare från två olika skolor. Intervjusvaren transkriberades, kodades och analyserades.
Analysen visar att elevernas grammatiska förkunskaper är heterogena och ofta med stora kunskapsbrister. Till följd av detta väljer några lärare att undervisa i grammatik redan i Svenska 1, medan andra i stället inväntar kunskapskravet i Svenska 2. Medan Svenska 2 består av traditionell grammatikundervisning är praktisk språkfärdighet i fokus i Svenska 1 – men den metaspråkliga kunskapen blir perifer. Elevernas bristande grammatiska förkunskaper, ett tolkningsbart centralt innehåll och avsaknad av ett grammatiskt kunskapskrav i Svenska 1 leder till en grammatikundervisning som inte kan anses vara likvärdig.
Syftet var att undersöka hur svensklärare hanterar det metaspråkliga vakuum som uppstår i svenskundervisningen på gymnasiet och vilka eventuella konsekvenser det får för svenskämnet. För att kunna besvara syftet formulerades fyra forskningsfrågor utifrån svensklärares åsikter om (1) elevers grammatiska förkunskaper, (2) grammatikundervisning, (3) faktorer för grammatikundervisning och (4) metaspråk. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju svensklärare från två olika skolor. Intervjusvaren transkriberades, kodades och analyserades.
Analysen visar att elevernas grammatiska förkunskaper är heterogena och ofta med stora kunskapsbrister. Till följd av detta väljer några lärare att undervisa i grammatik redan i Svenska 1, medan andra i stället inväntar kunskapskravet i Svenska 2. Medan Svenska 2 består av traditionell grammatikundervisning är praktisk språkfärdighet i fokus i Svenska 1 – men den metaspråkliga kunskapen blir perifer. Elevernas bristande grammatiska förkunskaper, ett tolkningsbart centralt innehåll och avsaknad av ett grammatiskt kunskapskrav i Svenska 1 leder till en grammatikundervisning som inte kan anses vara likvärdig.
Avdelning/ar
Publiceringsår
2021
Språk
Svenska
Fulltext
- Available as PDF - 871 kB
- Download statistics
Dokumenttyp
Examensarbete för masterexamen (Två år)
Ämne
- Languages and Literatures
Nyckelord
- grammatik
- grammatikundervisning
- metaspråk
- lingvistisk litteracitet
- gymnasieskolan
- grammar
- grammar teaching
- metalanguage
- linguistics literacy
- upper secondary school
Handledare
- Katarina Lundin (Docent i nordiska språk)