Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

The Conversation: Forskare får hjälp att sprida sina resultat över världen

Sedan den 1 februari är Lunds universitet den första icke-engelska medlemmen i brittiska The Conversation. Det innebär en ny väg för Lunds universitets forskare att nå ut med sin forskning till en internationell publik. Och de forskare som varit med är nöjda...

Forskning om otvättade jeans fick stort internationellt genomslag

Tullia Jack, doktorand i sociologi:

– Jag skrev om en studie som jag hade gjort om modeindustrins miljöpåverkan. Det största problemet för miljön är egentligen vår renlighetsmani eftersom vårt ständiga tvättande av kläder innebär en stor belastning. Därför lät jag 30 personer använda samma par jeans i tre månaders tid för att studera hur de själva och omgivningen upplevde det.

Vad tyckte du om processen?

– En redaktör på The Conversation uppmärksammade studien och bad mig skriva om den. Det gick smidigt och förutom redaktörens personliga hjälp så erbjöd de ett verktyg som kontrollerar att texten inte innehåller för svårbegripliga ord, ett läsbarhetsindex.

Vad gav det dig?

– Artikeln fick ett stort genomslag i såväl sociala som traditionella medier. Eftersom jag skrev för The Conversation Australia så var genomslaget störst där, men sedan spreds artikeln till stora medier över hela världen.

Ulrika Oredsson

– Vi nådde en mycket bredare publik 

Sverre Spoelstra, docent i företagsekonomi:

– Jag skrev tillsammans med en kollega om risken med att bedöma forskning i termer av rankningslistor i vetenskapliga tidskrifter och andra sätt att mäta, med fokus på hur forskningsbedömning påverkar individuella forskare och tidskrifts-redaktörer. Artiklarna heter ”The dark arts of academia – and why journals must do more to tackle the problem” och ”How the REF’s regime of excellence is changing research for the worse”.

Vad tyckte du om processen?

– Jag skulle säga att det var en väldigt positiv process. Redaktören vi arbetade med kom med riktigt bra förslag, men vi kände oss aldrig styrda eller åsidosatta.

Vad gav det dig?

– Vår forskning fick en oerhört mycket större och bredare publik. Våra två artiklar där har nått en bra bit över 10.000 läsare, vilket är mycket mer än vad vi normalt får med en vetenskaplig publikation.

Evelina Lindén

Bra feedback om insekters fuktsinne

Marcus Stensmyr, universitetslektor i funktionell zoologi:

– Jag skrev en artikel tillsammans med en Amerikansk kollega – Marco Gallio från University of North-western – om insekternas fuktsinne. Att insekter kan känna av luftfuktighet har varit känt sedan länge, men hur de gör det har varit okänt. Förra året lyckades Anders Enjin, postdoc i mitt lab, att identifiera gener och nerver i hjärnan hos bananflugor som är känsliga för fuktskillnader. Artikeln beskriver kort och gott detta sjätte sinne hos insekter.

Vad tyckte du om processen?

– Efter att vår vetenskapliga artikel kom ut blev Marco kontaktad av en redaktör på The Conversation som undrade om vi ville skriva något om detta. Jag måste erkänna att jag inte tidigare hade hört talas om The Conversation, men Marco övertygade mig att vi skulle skriva och det är jag glad för. När vi skrev artikeln hade vi stor hjälp av en skicklig och framförallt väldigt engagerad redaktör. Hela processen var mycket positiv.

Vad gav det dig?

– The Conversation har stort genomslag i sociala medier, speciellt i USA. Med vår artikel lyckades vi nå ut till ett stort antal människor och vi har fått både mycket och bra feedback på artikeln.

Jan Olsson

FAKTA OM The Conversation

he Conversation är en organisation för forskningsnyheter som ägs av medlemsuniversiteten. Den startade 2011 i Australien och har sedan dess öppnat verksamhet i Storbritannien, Frankrike, USA, Kanada och Afrika. Forskarna skriver själva och har till sin hjälp flera vetenskapsjournalister. Allt material är creative commons, det vill säga fritt att dela så länge som man anger källa. Hittills har ca 46.000 forskare världen över skrivit för The Conversation som sammanlagt når ca 35 miljoner läsare i månaden, många via organisationens egna kanaler men framför allt via de stora internationella medier som använder sig av materialet.

Under en vecka i månadsskiftet februari/mars kom en av The Conversations vetenskapsredaktörer, Miriam Frankel, till Lund för att träffa Lundaforskare som ville utnyttja möjligheten till större spridning. Många forskare kom till de allmänna informationsmötena och bokade in sig för att diskutera en artikelidé på tu man hand med vetenskapsredaktören.

Den som vill läsa mer om The Conversation och kanske sälja in en idé kan läsa mer på www.theconversation.com/uk 

Ulrika Oredsson