Jimmie Kristensson passar på att andas lite frisk luft utanför Wrangel. Han har haft videomöten non-stop hela dagen. Sedan januari delar han sin tid mellan att vara forskargruppschef och vicerektor för kommunikation, kurage och karaktär. Rektors ledningsgrupp har fått en annorlunda start.
– Jag vet inte om jag skulle känna igen alla i ledningsgruppen om jag såg dem bakifrån på stan, vi har aldrig träffats alla samtidigt i verkliga livet, säger Jimmie Kristensson.
Ett unikt uppdrag
Tidigare har arbetsmiljöfrågor sällan drivits strategiskt av ledningen, utan snarare hanterats av förvaltningen.
– Mitt uppdrag är nog tämligen unikt och visar att vi tar de här frågorna på allvar, säger han.
Det finns så mycket frihet och möjligheter här – det är en fantastisk plats. Men om det är min huvuduppgift att vara smart, måste det finnas förutsättningar för det.
Jimmie Kristensson är docent i vårdvetenskap och har varit vid LU sedan 2003, med en kortare utflykt på ett halvår till Blekinge Tekniska Högskola. Att han valde att lämna Lund handlade bland annat om arbetsmiljön – så han vet hur den kan påverkar arbetsglädjen, som han menar är hårdvaluta för universitetet.
– Det finns så mycket frihet och möjligheter här – det är en fantastisk plats. Men om det är min huvuduppgift att vara smart, måste det finnas förutsättningar för det.
Söker sig till miljöer med högt i tak och god stämning
Vassa armbågar är inget han tror på, utan snarare på att söka sig till miljöer som präglas av högt i tak och god stämning.
– För mig är det avgörande att det är kul på jobbet – och det kan man ha även om forskningen har högt ställda mål. Alla har såklart själva ett ansvar i att vara med och skapa den goda kulturen.
Lika villkors- och jämställdhetsarbetet tar ny fart
Tidigare arbetade han med etik och medarbetarskap på Medicinska fakulteten. Han säger att de fick ”ett visst schwung” i frågorna bland annat med nya ledarskapskurser.
Jimmie Kristensson har nyligen avslutat det universitetsgemensamma projektet för jämställdhet och likabehandling som syftade till att föreslå effektivare arbetssätt. Det inleddes våren 2020 med ett stort antal intervjuer med i princip alla som arbetade med frågorna. Man gick också igenom vad som gjorts tidigare. Rapporten som togs fram visade att jämställdhets- och lika villkorsabetet behöver organiseras om för att få mer kraft.
Första steget med den nya organisationen är nu taget och det nya rådet för jämställdhet och lika villkor med ledningsrepresentanter från alla fakulteter har haft sitt första möte. Till rådet hör en expertgrupp som stöttar, för att besluten ska vara forskningsbaserade. Samtidigt har det startats ett stödteam inom förvaltningen som ska stötta fakulteterna i det förebyggande arbetet mot trakasserier och diskriminering. Jimmie Kristensson menar att det kan bli en kraftfull organisation.
– Vi är något riktigt bra på spåret och planeringsarbetet tillsammans med fakulteterna håller på att komma igång.
Vill jobba fram gemensamma arbetssätt
Den senaste arbetsmiljöenkäten på universitet, där både organisatorisk och social arbetsmiljö ingick, visade som vanligt att stress är orsak till att många mår dåligt och blir sjukskrivna. Hög arbetsbelastning, otydliga gränser mellan arbete och fritid och det psykosociala – relationer som kärvar med kollegor och chefer – hör till orsakerna.
– Det finns mer att göra i det systematiska arbetet inom organisatorisk och social arbetsmiljö. Jag hoppas vi kan jobba fram gemensamma arbetssätt och tror att vi behöver formalisera samtalen om hur vi har det tillsammans.
Olika vad som stressar människor
Men Jimmie Kristensson tycker stress är ett svårt begrepp att prata generellt om eftersom det är så olika vad som stressar olika människor. Själv planerar han arbetet noga för att få en känsla av kontroll. Lördagarna är alltid lediga.
– Det som kan stressa mig är balansen arbete och privatliv – jag vill vara helt närvarande på familjemiddagarna och hinna till fotbollsträningar och det är inte alltid lätt.
Och om du fick svinga ett trollspö och förändra något i arbetsmiljön i ett slag, vad skulle det vara?
– Jag skulle stärka ledarskapet, så att chefer bli bättre och snabbare på att fånga upp det som inte är bra. Jag tror mycket på att våga lyfta konflikter tidigt innan de blivit stora.
Han menar att en del i ledarskapet handlar om självkännedom, men att medarbetarna också behöver vara tydliga gentemot sin chef.
– Med ökad makt så minskar ofta feed-backen…
Det behövs mer pepp och feedback
Eftersom han leder en forskningsgrupp i proaktiv, integrerad vård är han väl medveten om att det är svårare att utöva ledarskap på distans, särskilt att upptäcka tidiga signaler på att något inte är bra.
– Det behövs definitivt mer feed-back och pepp när man inte träffas.
Hat och hot riskerar tysta forskare
Hat och hot mot forskare är ett annat arbetsmiljöproblem som också hotar den akademiska friheten. Jimmie Kristensson menar att det är angeläget att forskare får stöd i att kommunicera och stå upp för sin forskning, även när den upprör och leder till starka reaktioner – oftast i sociala medier.
– Betydelsefulla röster riskerar att tystna. Att kunskap inte når ut kan i förlängningen bli ett hot mot demokratin.
Annars är risken att forskare censurerar sig själva och till och med väljer bort att forska på vissa områden.
– När det blåser ska man ska känna att man har universitetet i ryggen och ett kollegialt stöd ska veva igång, säger han och betonar att det är något han kommer arbeta för.
