– Det skulle förvåna mig om det ser annorlunda ut på andra håll inom LU. Alla har ju varit i samma läge så jag tror inte att Naturvetenskapliga fakulteten utmärker sig på något sätt, säger Ragnhild Möller, fakultetens arbetsmiljösamordnare.
Frågat om psykosocial arbetsmiljö
Vartannat år får personalen på Naturvetenskapliga fakulteten svara på den så kallade OSA-enkäten, tidigare kallad psykosocial arbetsmiljöenkät. I år valde några av fakultetens enheter att lägga till några extra frågor om hur det fungerat att arbeta hemifrån under pandemin. De allra flesta, oavsett personalkategori, har varit tillfreds med sin fysiska arbetsmiljö i hemmet. Dator, uppkoppling, belysning, skrivbord och arbetsstol har med andra ord fungerat bra.
Däremot har det varit lite si och så med den sociala och organisatoriska arbetsmiljön. Bland TA-personalen är de allra flesta nöjda, men inom kärnverksamheten ser det annorlunda ut. Mest missnöje finns bland forskare, postdoktorer och, inte minst, bland doktorander.
Ragnhild Möllers sammanställning av TA-personalens svar visar att nästan hälften på Fysiska institutionen och fler än sex av tio på Biologiska institutionen uppgett att det fungerat bra eller till och med mycket bra att arbeta hemifrån avseende social och organisatorisk arbetsmiljö.
Bland doktoranderna är knappt en av sex på Biologiska institutionen och ungefär en av fyra på Fysiska institutionen nöjd med hur den sociala och organisatoriska arbetsmiljön har fungerat.
Får ihop livspusslet
Ragnhild Möller har tittat på fritextsvaren i enkäten. Där framkommer flera orsaker till att många forskare, postdoktorer och doktorander ogillat att inte kunnat arbeta på sina ordinarie arbetsplatser. Ofta framhåller de bristen på spontana möten och svårighet att få snabba svar när de behöver fråga sina kollegor. Sämre motivation finns också med i bilden. Även ensamhet och isolering.
TA-personalen pekar mycket oftare på minskad stress, bättre effektivitet och att de kunnat balansera yrkesliv med privatliv på ett bra sätt.
