Regeringen har gett Universitetskanslersämbetet, UKÄ, i uppdrag att granska lärosätenas systematiska arbete med att säkra och utveckla sin forskning. Som en hjälp har Sveriges universitets- och högskoleförbund, SUHF, tagit fram ett gemensamt ramverk (se ovan) för vad som bör ingå i ett sådant kvalitetssystem. Vid LU finns redan flera av dessa komponenter och processer och Bo-Anders Jönsson och hans projektgrupp ska nu fånga upp vilka dessa är och var de finns.
– De behöver struktureras och tydliggöras, säger Bo-Anders Jönsson, som varit med och utvecklat utbildningens kvalitetsarbete och som även var vicerektor i förra universitetsledningen. Han har också haft flera utvärderingsuppdrag för UKÄ.
Att leda kartläggningen
Uppdraget att leda kartläggningen kommer från den nuvarande ledningen. En enkät har gått ut till samtliga fakulteter med frågor om hur kvalitetsarbetet ser ut, och projektgruppen har också möten med fakultetsledningarna och centrala nyckelpersoner som är knutna till kvalitet och planering.
Ett exempel på en komponent som bör finnas i ett kvalitetssystem är återkommande forskningsutvärderingar, som RQ20. Den pekade på en viss spretighet gällande just struktur och samordning, något som ett fungerande kvalitetssystem kan råda bot på.
– Det är också viktigt med en systematik för att ta vidare de rekommendationer och tips som kommer fram i den typen av utvärderingar samt även ha kontinuerlig uppföljning, säger Bo-Anders Jönsson, som också poängterar vikten av en policy och styrdokument för hur man systematiskt ska arbeta med kvalitetssäkring och utveckling av sin forskning.
En transparens som är bra
De tre universitetsgemensamma nämnderna för forskning, utbildning och forskarutbildningen som funnits sedan 2012 är alla beredande och rådgivande för frågor kring säkring och utveckling av kvaliteten inom sina respektive ansvarsområden. Dessa är viktiga, tycker Bo-Anders Jönsson.
– Här finns en transparens som är bra och jag tycker att nämnderna är ändamålsenliga.
Han påpekar också att LU har en fungerande återkommande kollegial granskning som är fundamentet i ett akademiskt kvalitetsarbete. Forskningsservice är också ett exempel på en väl fungerande komponent vad gäller stödverksamhet, menar Bo-Anders Jönsson som har fyra medarbetare från den avdelningen i projektgruppen, bland andra Brita Larsson som är avdelningschef. Hon påpekar att även mjuk infrastruktur som UB och fakultetsbiblioteken och uppföljning av det nya projektet HR Excellence är viktiga komponenter i ett kvalitetssystem.
Två referensgrupper
Det finns två referensgrupper knutna till projektet. Den ena är forskningsnämnden och representerar fakultetsledningarna. Den andra består av tjänstepersoner som arbetar med forskningsfrågor.
Projektgruppen har fram till april på sig att utforma en rapport med förslag på hur alla komponenter och processer kan knytas samman till ett översiktligt kvalitetssystem.
– Vi kommer att se att det arbetas ganska olika med kvalitetssäkring på fakulteterna, säger Bo-Anders Jönsson, som menar att nästa steg blir att rigga ett universitetsgemensamt kvalitetssystem med flexibilitet för fakulteterna.
Precis som med utbildningen vid landets lärosäten ska forskningen utvärderas i en sexårscykel, och LU kommer att vara med någon gång i perioden 2023 till 2028.
