– Jag har en förmåga att vara här och nu, svarar hon på frågan om hur hon ska klara sig utan universitetet som engagerat henne så starkt under alla år.
Svårare blir det kanske för universitetet att klara sig utan henne. Hennes chef, dekanus Johannes Persson, ser bekymrad ut när vi stöter på varandra i LUX.
– När Gunnel slutar går en epok i graven, konstaterar han.
En stark röst
De senaste 22 åren har Gunnel Holm varit kanslichef för humaniora/teologi, och en stark röst i många ledningssammanhang. En nagel i ögat, kanske, på dem som inte vet hur man uttrycker vad man verkligen vill säga, som gömmer sig bakom ogenomtänkta klyschor, som inte har koll på ”de” och ”dem” och som inte förstår hur viktigt det är med språket.
– Men jag får uppskattning också, säger hon. Det finns folk som tycker att det känns tryggt att skicka sina texter till mig innan de publiceras.
Likaså när det gäller hennes frispråkighet och ifrågasättande av maktutövning. Hon har haft allvarliga samtal med såväl rektorer som förvaltningschefer som ibland helst hade sett henne på andra stolar än universitetets.
– Men jag har också fått blommor för att jag sagt ifrån och det visar ju att många tänker men är tysta, och kanske känner att de inte har någon plattform.
Vikten av språket
Vikten av språket har Gunnel Holm fått med sig från barnsben. Hennes pappa var språkprofessorn Gösta Holm och i hennes egen kandidatexamen ingår nordiska språk tillsammans med arkeologi och etnologi. En fortsatt forskarkarriär fanns med som en tanke, men redan i den tidigare yrkeskarriären inom universitetet då hon guidade såväl förskoleklasser som prominenser, kände hon att här kunde hon jobba med ”gott samvete”.
– Det är viktigt det vi gör här inom universitetet och meningsfullt att visa upp.
Det tyckte hon då i början på 80-talet och har fortsatt att tycka. Just den starka känslan för universitetet får henne att reagera när hon upplever att det fingras på dess själ och identitet. Hon ser en avakademisering som också avspeglas i språket. Inte minst den inlåning av ord och begrepp från näringslivet känner hon gnisslar i den akademiska världen.
– Varför ska titeln universitetskansler ersättas av generaldirektör? Och termen utbildningsproduktion sätts inte längre inom citationstecken…
På närmare håll, i interna dokument och strategiplaner, hittar hon meningar som att ”universitetet ska lösa samhällsproblemen”.
– I så fall vore vi ett statligt utredningsinstitut. Vi är till för att problematisera och föreslå lösningar, säger hon.
En god professionalisering
Allt på universitetet var emellertid inte bättre förr. Det finns en god professionalisering, tycker Gunnel Holm, till exempel inom ekonomi.
– När jag började här var det rena vilda västern. Ingen hade kontroll på pengarna.
Sedan, menar hon, vill stödverksamheterna ibland se sig som kärnverksamhet, och de ställer stora krav på exempelvis prefekterna när det gäller dokumentation och redovisningar. Hon ser också en fara i att förvaltningen blir för stor och därmed fjärmar sig ifrån utbildningen och forskningen.
– Man utvecklar till exempel chefskurser som inte passar för valda ledare, säger hon.
Hon tycker också att den grafiska profilen går för långt i fråga om likriktning och ser inte ”varumärkestänkandet” som något självklart.
Regelverk och praxis
En annan fara med en snabbt växande förvaltning, menar hon, är att människorna som kan tradera kunskap blir färre och då gör man lite som man tycker och tror och tänker inte ens tanken att det finns regelverk och praxis att hålla sig till.
Som chef för HT:s fakultetskansli känner Gunnel Holm att hon arbetar nära verkligheten och på en lagom beslutsnivå.
– Jag trivs väldigt bra här och har fina kollegor, säger hon, men jag tänker inte försöka lägga mig i verksamheten när jag slutat. Då är det inte mitt ansvar längre!
FOTNOT: Ett öppet seminarium för Gunnel Holm på temat ledarskap hålls den 28 april i LUX hörsal mellan 13 och 15.
Karin Salomonsson från Avdelningen för etnologi tar över som chef för HT:s kansli den 1 maj.
