Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

En ära att skriva klimatrapport åt FN

Bilar under vatten vid översvämning. Foto.
Martina Angela Caretta var huvudförfattare till ett kapitel om vatten i klimatrapporten. Foto: Chris Gallagher/unsplash

Att vara en av huvudförfattarna till en rapport från FN:s klimatpanel är prestigefullt, men innebär också massor av ideellt arbete.
Martina Angela Caretta, lektor i kulturgeografi, har upplevt båda sidor av myntet.

– För mig är det kanske den största äran som jag kommer att uppleva i mitt professionella liv. Samtidigt önskar jag att stödet hade varit bättre, säger hon.

Martina Angela Caretta är 35 år och var en av två huvudförfattare till ett kapitel om vatten i rapporten om klimatanpassningar från FN:s klimatpanel (IPCC) som kom i slutet av februari. En rapport som hon ägnat en betydande del av sin tid åt de senaste tre åren.

Yngst bland 87 forskare

Hon doktorerade i slutet av 2015. När hon knappt tre år senare blev erbjuden att vara huvudförfattare till ett kapitel i IPCC-rapporten trodde hon inte det var sant.

– Jag trodde att de gjort fel som frågade mig, berättar hon om hur hon reagerade.

Snart visade det sig att det inte var ett misstag. IPCC har arbetat aktivt för att föryngra forskarkadern. Trots det stack Martina Angela Caretta ut:

– Jag var yngst av alla 87 forskare som bidrog till det kapitel som jag var huvudförfattare för, säger hon.

Vill vara en förebild

– Jag tycker det är viktigt att visa, inte minst studenter, att man inte behöver vara 60–70 år gammal och man för att göra det här jobbet. En ung kvinna kan leda en stor grupp välrenommerade forskare.

Martina Angela Caretta är stolt över uppdraget. När hon en dag summerar sin yrkesgärning kan arbetet med rapporten mycket väl hamna i topp vad gäller prestigefulla uppdrag.

– Jag kom från Italien till Linköping på ­Erasmus-stipendium när jag var 21. Sedan studerade jag i Lund och doktorerade i Stockholm och blev svensk medborgare. Jag är superstolt över att ha fått representera Sverige och Lunds universitet i det här arbetet.

Baksidan med uppdraget

Men det finns en baksida med uppdraget. Arbetet med klimatrapporten har inneburit långt mer än 1000 timmar oavlönat arbete. Samtidigt har hon förväntats forska och undervisa lika mycket som tidigare.

– Det kan till exempel vara svårt för småbarnsföräldrar eller forskare med små ekonomiska medel att åta sig något sådant här, säger hon.

En lösning kan enligt Martina Angela Caretta vara att ta efter vissa andra länder där forskare som erbjuds till exempel ett uppdrag för FN:s klimatpanel får en postdoc eller forskarassistent som hjälp under tiden som arbetet pågår.

Martina Angela Caretta

FN:s Klimatpanel

FN:s mellanstatliga klimatpanel, IPCC, sammanställer det vetenskapliga kunskapsläget kring klimatförändringar, konsekvenser, sårbarhet och möjliga lösningar. Den delrapport som Martina Angela Caretta bidragit till var den andra i ordningen och handlade om effekter, anpassning och sårbarhet. I dagarna släpps den tredje delrapporten som handlar om vad som går att göra i förväg för att motverka klimatförändringar.
Källa: SMHI och Martina Angela Caretta

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968. Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda. Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.