För 67 år sedan skrev Sten Åke Nilsson in sig som student vid Lunds universitet. Platsen var det gamla konsistorierummet i Universitetshuset. Senare doktorerade han och 1981 utnämndes han till professor i konstvetenskap. Nu har han skrivit en bok om byggnaden där han i många år hade sitt professorsrum högst upp på den så kallade flaggvinden.
Sten Åke Nilsson är 86 år och sedan många år professor emeritus i konstvetenskap. Tankarna på boken har funnits en tid. I fjol somras började arbetet på allvar tillsammans med fotografen Gunnar Menander. Utan det samarbetet hade det aldrig blivit en bok, betonar han.
Sten Åke Nilsson beskriver arbetet med boken som att landa. Lite grann som att komma hem efter en lång resa.
– Det har varit en angelägen sak för mig att skriva boken och det känns som en befrielse att ha gjort det. Jag har levt ett liv på resande fot, men nu har jag kommit tillbaka till den plats där jag började.
– Även om jag har rest kors och tvärs i världen så har mitt liv varit förknippat med Universitetshuset, det som finns där och människorna som funnits där.
”Universitetshuset i Lund” är en odyssé över byggnadens historia. Här berättas om planerna på ett universitetshus, uppförandet, invigningen år 1882, men också om senare tiders restaureringar och sfinxernas återkomst 1993 efter 34 års frånvaro. Universitetshusets mest publika delar såsom atrium, aulan och pelarsalen beskrivs. Boken avslutas med en fotokavalkad med händelser som ägt rum genom åren, både i och kring byggnaden.
Bokens längsta kapitel ägnas tredje våningen som var platsen för konstutställningar under nästan 100 år. Sten Åke Nilsson berättar om ett antal utställningar och konstnärer, bland andra Gösta Adrian-Nilsson (GAN), Ester Almqvist, Carl Fredrik Hill, Ola Billgren och Carlos Capelan fram till den sista utställningen, Rum 1991, anordnad 1991 av Konstföreningen Pictura.
Boken är Lunds universitetshistoriska sällskaps årsbok (och finns även i bokhandeln).
