Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Flydde kriget i Ukraina – fick miljonanslag till drönarforskning

Gråhårig man i täckjacka. Foto
Volodymyr Voitenko kan forska vidare på LU ­efter flykten från ­Ukraina. Foto: Jan Olsson

Den 10 mars kom Volodymyr Voitenko och hans hustru ­Tetiana med färjan till ­Trelle­­borg. Då hade de varit på flykt från hemmet i Ukraina i en vecka. Nu är han en del av Institutionen för reglerteknik på LTH och har fått ett miljonanslag från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse för att fortsätta forskningen han höll på med i hemlandet.

Det var dottern Yuliya Voytenko Palgan, universitetslektor på Internationella miljöinstitutet IIIEE, som hjälpte sina föräldrar att fly från hemstaden Tjernihiv i norra Ukraina. LUM mötte far och dotter i våras när de träffade rektor Erik Renström och vicerektor Per Mickwitz.

Anslag från KAW

Innan Ryssland inledde kriget mot Ukraina forskade Volodymyr Voitenko på drönare vid universitetet i Tjernihiv med målet att förbättra prestanda, bland annat snabbare analys av bilder tagna med drönare. Forskningen kan få betydelse för utvecklingen av såväl civila som militära drönare.

I juni påbörjade han sin anställning vid Lunds universitet och kunde fortsätta sitt arbete.

– Jag blev så glad för anslaget från KAW. För mig är det ett tecken uppifrån att jag måste fullfölja min forskning. Det är min uppgift i livet och jag är så tacksam mot Lunds universitet och Reglerteknik, säger Volodymyr Voitenko.

– Kanske, kanske kan mitt arbete bidra lite till att vi tillsammans med våra allierade besegrar Ryssland.

Hoppas på långvarigt samarbete

Volodymyr Voitenko har via Zoom kontakt med sina kollegor i Ukraina. En hel del av dem har inte kunnat lämna landet eftersom män i åldern 18 till 60 år måste stanna kvar. Arbetsuppgifterna för de forskare som är kvar har förändrats sedan invasionskriget inleddes. De har till exempel fått sopa glassplitter ­efter bombningar och hjälpt till att bygga skyddsrum på campus.

Mitt i kriget fortsätter ändå akademin att fungera, om än inte som vanligt. Normalt börjar terminen den 1 september, men i år blev det en månad senare.

Volodymyr Voitenko hoppas att tiden vid Lunds universitet kan leda till ett långvarigt samarbete som fortsätter när kriget är slut och han och hustrun återvänder till Ukraina.

– Helst skulle jag vilja utvidga samarbetet med Lunds universitet till att omfatta mina kollegor i Ukraina också.

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.