Från en novembergrå morgon i Lund når LUM geologen Karl Ljung på hans eftermiddag i sol och 30 grader. Hos honom går det mot slutet av terminen och han har en hel del tentor att rätta. Hans ”Teaching Sabbatical”-stipendium varar några veckor till, men han hoppas på ett fortsatt forskningssamarbete med kollegorna i Singapore. Där forskar man framgångsrikt precis om det som han gör – klimatförändringar under längre tidscykler och hur det påverkar miljön och människor. Efter tsunamin 2004 som drabbade Sydostasien hårt sattes mycket ny forskning igång. 2006 bildades forskningsinstitutet Singapore Earth Observatory och 2015 startades institutionen Asian School of the Environment – rätt plats för en geolog som Karl Ljung.
– Det är ett oerhört stimulerande ställe att vara på. Singapore ligger ju på en ö som drabbas av erosion och andra havsförändringar med mycket intressant forskning.
Vänta i två år
På grund av pandemin fick Karl Ljung vänta två år innan han kom iväg på sitt stipendium som är finansierat av Stiftelsen för internationalisering av högre utbildning och forskning, STINT. Till en början, i somras, var det ansiktsmask som gällde och ganska ödsligt på campus.
– Många arbetade hemma och det var rätt jobbigt att undervisa och föreläsa i mask och inte minst att kommunicera med studenterna som också hade mask.
Nu är det nästan bara i kollektivtrafiken som det råder masktvång och Singapore stängde aldrig ner som många andra asiatiska länder gjorde. Vaccinationsgraden här är också hög.
– Det är ett välordnat land och känns säkert, säger Karl Ljung som tycker att invånarna är nöjda och verkar ha det bra trots att en hel del av det som vi menar ingår i en demokrati, inte gör det i Singapore.
Den ekonomiska tillväxten är stark vilket påverkar levnadsstandarden positivt, och även demografin som är en källa till oro.
– Man är rädd för att inte klara den stora mängd äldre människor som väntar. Att det inte ska finnas tillräckligt många yngre som kan försörja dem.
Gott rykte
Som svensk har man gott rykte på NTU. Det var bl a den svenske biokemisten Bertil Andersson som omformade och byggde ut det tidigare kinesiska universitetet till dagens mångfaldiga och välrenommerade universitet. Han var aktiv här fram till 2017 och studenterna rekryteras nu från hela Asien.
– De är duktiga på engelska men sinsemellan pratar de ibland singlish och där hänger jag inte riktigt med, säger Karl Ljung.
Vid tidpunkten för intervjun pågår FN:s klimatmöte i Egypten, och i Singapore finns en miljörörelse och en förståelse för vikten av att minska utsläppen. Men samtidigt är man beroende av världshandeln och landet bygger just nu ut sin hamn vilket är ett jätteprojekt.
– Man är också beroende av fossila bränslen för sin energi och industri.
Hålla storföreläsningar
När han återvänder till Lund i januari tar han bland annat med sig sina egna erfarenheter från att hålla storföreläsningar, och menar att det fungerar riktigt bra.
– Kamratgranskningen av studieuppgifter och tentor har man också ett bra system för, men det kräver en administration som vi inte har hemma, säger han.
Sabbatsterminen i Singapore går fort, tycker han, och det känns lite tråkigt att behöva åka hem precis när man lärt sig hitta och anpassat sig till klimatet och levnadsstilen. Karl Ljung rekommenderar dock varmt en utbytestermin vid ett annat universitet för dem som har möjlighet.
