Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Tak över huvudet viktig förutsättning för mobilitet

Kvinna utanför ett hus.
Chiara Malinverni trivs bra i en av de fem gästforskar­bostäderna i Gamla Biskopshusets annex, som tidigare har inrymt stall, utedass, vagnslider, förråd och vaktmästarbostad. Se intervju nedan. Foto: Åsa Hansdotter

Lunds universitet har ungefär 300 gästforskare som hyr bostad av universitetet från två månader upp till två år. Totalt har LU över 1000 bostäder för gästforskare och utländska studenter.
Nu kommer en ny förordning som möjliggör att även doktorander och unga forskare kan få hyra bostad av LU.

Porträtt av man.
Nikolas Pieta Theofanous är avdelningschef på LU Accommodation. Foto: Anna Nordlund

– Det är väldigt roligt, men också utmanande att jobba för hyresgäster med så skiftande bakgrund och erfarenheter. De har mycket olika förväntningar på servicenivå beroende på var de kommer ifrån, säger Nikolas Pieta Theofanous, avdelningschef på LU Accommodation.

Det finns flera olika områden i Lund som gästforskare kan ansöka om att bo i. I mån av önskemål och plats blir de sedan till­delade en bostad. Från och med 2023 kommer en ny förordning som innebär att även unga forskare och doktorander får rätt att hyra bostad av LU. Kravet är att inflyttningen måste ske senast sex månader efter att anställningen börjat gälla.

Nikolas Pieta Theofanous har svårt att förutsäga hur mycket behovet av bostäder kommer att öka med den nya förordningen. Han har därför inlett en dialog med Doktorandkåren för att få en bättre förståelse för doktorandernas bostadsbehov.

– Kommer man med partner eller familj? Vill man bo i kollektiv eller ensam? Det är några frågor som vi hoppas få svar på. De bostäder som finns idag är anpassade till gästforskare och internationella studenter och deras mer begränsade ekonomi. Doktorander och anställda forskare har troligtvis helt andra förutsättningar och önskemål om standard.

Förhoppningen är självklart att lagförändringen kommer att förenkla mobiliteten och minska stressen att hitta någonstans att bo. Dock har LU:s bostäder en beläggning på i snitt 90–95 procent, så i dagsläget kommer bostäder inte erbjudas till de nya målgrupperna förrän nya objekt hyrts in.

En mindre positiv följd av den nya förordningen är att LU inte längre får hyra ut bostäder till så kallade freemovers – alltså nationella eller europeiska studenter som inte kommer till LU på ett studieavtal. Det innebär att internationaliseringen på boendena minskar. LU riskerar då att tappa attraktivitet på den europeiska marknaden och därmed rekrytering av europeiska studenter till forskarutbildning om dessa väljer att förlägga magister- och masterstudier vid andra lärosäten. Utmaningarna att hitta bostad är större för internationella studenter utan kontaktnät eller kännedom om svensk bostadsmarknad.

– Det blir också en pedagogisk utmaning att förklara för dessa studentgrupper att vi inte längre får hyra ut till dem. En lösning för att bättre hjälpa studenter som letar bostad är att skapa ett gemensamt CRM-system för att se till att ha mer träffsäker kommunikation, avslutar Nikolas Pieta Theofanous.


”Känner mig lyckligt lottad”

De flesta känner till Gamla Biskopshuset i Lund, men det kanske är färre som vet vad husets annex innehåller. Här finns flera lägenheter som LU hyr ut till gästforskare. Chiara Malinverni är en av dem som har fått boende i annexet under sin tid i Lund.

Vad gör du här?

– Jag är gästforskare från mitt universitet i Verona och är här för att samla in data från det svenska cancerregistret om mantelcells­lymfom, som är en aggressiv cancersjukdom som uppstår i immunsystemet.

Varför valde du att forska just i ­Sverige?

– Sverige är ett av de mest intressanta länderna när det gäller forskning kring mantelcellslymfom och min professor i Italien har ett stort nätverk här. Lunds universitet var också väldigt välkomnande när jag ansökte om att få komma hit och det var lätt att få boende.

Varför ville du bo i annexet?

– Det såg mysigt ut och ligger perfekt, så det var mitt förstahandsval när jag ansökte om boende. Känner mig lyckligt lottad att få bo så fantastiskt under tiden jag är i Lund. Det är centralt, men ändå lugnt.

Vad visste du om Sverige innan du kom hit?

– Nästan ingenting. Precis som många andra hade jag föreställningen om att svenskar är kalla och slutna, vilket gjorde att jag var lite nervös för att komma hit. För att uppdatera mig kollade jag bland annat på svenska tv-serier som Bron – vilket i och för sig inte var speciellt lugnande…

Vad vet du om Sverige nu?

– Svenskar är inte alls kallsinniga utan tvärtom väldigt välkomnande, positiva och icke-dömande. Jag gillar människors attityd här och tycker att balansen mellan jobb och resten av livet är bättre här än i mitt hemland. På kort tid har jag känt mig väldigt hemma i Sverige och tar med mig ett lugn tillbaka till Italien som jag inte upplevt tidigare.

Vad är det värsta med Sverige?

– Utan tvekan vädret!

 

 

 

 

 

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.