Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Madonna till sjukhus efter 900 år och två könsbyten

Man sköter en röntgenmaskin där en träskulptur röntgas.
Onkologisjuksköterskan Stefan Bergman har tidigare varit med om att olika föremål från Historiska museet scannas. Foto: Åsa Hansdotter

Den medeltida madonnan från Eljaröds kyrka har inte varit utanför Historiska museet sedan 1908. När det idag är dags för en utflykt går turen till onkologimottagningen på Lunds universitetssjukhus för en CT-scanning.

Två kvinnor bär en stor låda.
Lådan med Eljaröds madonna rullas försiktigt in på onkologen. Foto: Åsa Hansdotter

Patienterna i väntrummet tittar undrande på den lilla delegationen som försiktigt rullar in båren med den igenskruvade plywoodlådan i onkologens foajé. Vem skulle kunna föreställa sig att det ligger en 900 år gammal madonna i lådan? En madonna som dessutom bytt kön både en och två gånger – först till att bli ett manligt helgon, sedan åter till en madonna.

– När Eljaröds kyrka utanför Brösarp fick en ny madonna under 1200-talets andra hälft, gjordes den man redan hade om till ett helgon. Det var inte ovanligt att återanvända material för att spara resurser. Brösten filades ner och håret kapades. Bland annat gör lite kvarvarande röd pigment på ena kinden att vi misstänker att hon transformerades till helgonet Sankt Olof som sägs ha haft rött skägg, säger Nadine Huth.

Hon är konservator på Historiska museet och förväntansfull inför scanningen som hon hoppas ska kunna ge svar på madonnans riktiga ålder. Tidigare var det förbehållet konsthistoriker att datera historiska objekt, men nu tar man även hjälp av konservatorer och modern teknik. Följden blir att många gamla föremål måste dateras om när ny kunskap kommer fram.

Träskulptur.
Rött pigment gör att man misstänker att madonnan transformerades till helgonet Sankt Olof, som sägs ska ha haft rött skägg. Foto: Åsa Hansdotter

Tillsammans med antikvarien Olle Andersson, lägger Nadine Huth madonnan på en vakuum-madrass, som i vanliga fall hjälper cancerpatienter att ligga still under undersökningen. Nu formas madrassen istället runt madonnans kropp för att förhindra att hon ramlar av britsen vid scanningen.

Datorskärm.
Datorprogrammet har svårt att ­acceptera födelseåret 1123. Foto: Åsa Hansdotter

Onkologisjuksköterskan Stefan Bergman matar in namnet Madonna och födelse-året 1123 på dataskärmen. När han ska välja kön tvekar han och kanske måste det i detta fall bli ”annat”. Sedan börjar CT-scannern brumma inne i undersökningsrummet och madonnan åker sakta in genom den runda öppningen.

– För några år sedan scannades mumien av 1600-talsbiskopen Peder Winstrup, men det här är första gången vi scannar en madonna, säger Olle Andersson.

Det man letar efter är trädets årsringar som sedan med hjälp av dendrokronologi, kan analyseras för att få fram tidpunkten för när trädet fälldes. På så sätt görs en åldersbestämning av madonnan. Bilderna på skärmen visar att årsringarna syns bra och att det troligtvis är hela trädstammen man ser, vilket gör dateringen lättare. När bilderna är klara skickas de vidare till en expert på dendrokronologi för analys.

Två personer tittar på en datorskärm.
Med hjälp av trädets årsringar hoppas man kunna bestämma madonnans riktiga ålder. Foto: Åsa Hansdotter

Däremot dyker inga hemliga relikgömmor upp i madonnans huvud.

– Det förekommer att man kan hitta en hålighet i kyrkoskulpturer, där en relik i form av en benbit eller del av ett speciellt kors gömts. Det gjorde figuren extra helig, säger Nadine Huth.

Eljaröds madonnaskulptur är en av Sveriges äldsta madonnor som man tror härstammar från 1100-talet. I och med att hon har omarbetats har även hennes klädedräkt påverkats, vilket gör det svårare att veta exakt hur gammal hon är. Hennes unika utseende med sin raka hållning och lite bistra uttryck tyder på att hon är från 1100-talet, förklarar Nadine Huth, som planerar att ge ut en publikation om madonnan.

Det är en nöjd delegation som efter scanningen åter packar in madonnan i frigolit, skruvar ihop lådan och åker tillbaka med henne i bil till Historiska museet. Det lär dröja ett bra tag innan hon får åka på utflykt igen.

 

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.