Webbläsaren som du använder stöds inte av denna webbplats. Alla versioner av Internet Explorer stöds inte längre, av oss eller Microsoft (läs mer här: * https://www.microsoft.com/en-us/microsoft-365/windows/end-of-ie-support).

Var god och använd en modern webbläsare för att ta del av denna webbplats, som t.ex. nyaste versioner av Edge, Chrome, Firefox eller Safari osv.

Så vill nya föreståndaren för Botan utveckla verksamheten

Porträtt av Allison Perrigo i Botaniska trädgårdens växthus. Foto.
Allison Perrigo. Foto: Minna Wallén-Widung

Allison Perrigo är ny föreståndare för Botaniska trädgården. Efter en krokig väg från uppväxtens Seattle via studier i Kanada, en doktors­avhandling om slemsvampar, år på ­resande fot och en tjänst som ­föreståndare för Gothenburg Global Biodiversity Centre, har hon nu slagit sig ner i Lund på heltid.

Hur vill du utveckla Botan?

– Jag vill stärka banden mellan Botaniska trädgården och resten av ­universitetet, med fokus på bland annat utrotnings­hotade arter. Jag vill ta reda på hur vi kan använda forskningsbaserade metoder för att konservera, informera och undervisa. Trädgården är en del av universitetet och jag vill poängtera att vi är öppna för samarbeten. Om någon har en idé till ett forskningsprojekt som kan använda vår infrastruktur – det kan handla om allt från pollinatörer och genetiska studier till konstprojekt – får man gärna höra av sig till oss.

Hur startade ditt intresse för biologisk mångfald?

– Intresset har alltid funnits där. Jag älskar naturen och att leta efter små, konstiga och bortglömda saker, som slemsvampar, och se att ”herregud, de här organismerna existerar”. Samtidigt vet vi i dag att två av fem växter riskerar att dö ut till följd av människans framfart. Att kombinera kärleken till naturen med en förmåga att göra något åt de problemen är det jag tycker är så häftigt med mitt jobb.

Hur ska du göra för att kombinera de två i Botan?

– Trädgården har mer än 7 000 unika växter och dessutom 700 000 besökare varje år. Så här finns enorma möjligheter. Vi är inte bara en park, utan ett ställe för allmänheten att lära sig nya saker och vi är också en infrastruktur för forskning och utbildning.

Varför valde du att forska på slemsvampar?

– Jag var intresserad av att ta reda på vilka arter som finns var och varför. Jag ville förstå om slemsvampar följer samma mönster som större djur – som att kängurur bara finns i Australien – eller om de är så små att de finns överallt och bara begränsas av faktorer som klimatet. Det här är viktigt eftersom det hjälper oss att förstå hur arter fördelas runt om på jorden.

Vilka framtidsdrömmar har du för Botan?

– Jag vill att vi bygger vidare på vår omfattande kontakt med allmänheten och använder den för att ytterligare sprida förståelsen för biologisk mångfald genom naturupplevelser. I framtiden vill jag att allmänheten ska ha enklare tillgång till information och att vi ska vara en nyckelspelare i att uppfylla universitetets uppdrag om forskning, utbildning och hållbarhet.

Vilken är din favoritväxt i Botan?

– Jag gillar ormbunksträdet som jag studerade under min postdoc och som jag länge trodde var utdött. Min pappa är paleontolog och jag kände bara till växten utifrån fossiler. Men när jag var i 20-årsåldern besökte jag en trädgård i Portugal och där fick jag plötsligt syn på flera levande exemplar. Jag blev helt chockad och trodde nästan att jag skulle få se dinosaurier gå omkring där också.

Om LUM

Lunds universitets magasin LUM utkom första gången 1968. Den tryckta tidningen utkommer idag med 6 nummer per år och når samtliga anställda. Jan Olsson är redaktör och Eva Johannesson är ansvarig utgivare. 

Kontakta LUM:s redaktion

LUM in English

Intresserad av forskning och samhälle?
Prenumerera på Apropå!

I nyhetsbrevet Apropå varvas senaste nytt från Lunds universitet med kommentarer till aktuella samhällshändelser från några av våra 5000 forskare.