DEBATT
Rolf Larsson om arbetsmiljöproblem vid LU:
Kostsamma misslyckanden – vi kan bättre!
Med stort intresse läste jag intervjun med Sven Lidin i LUM nr 1, 2023. Historien kring institutionen för astronomi och teoretisk fysik är minst sagt uppseendeväckande, och har därför även uppmärksammats av nationella medier. Affären har pågått i tio (10) år och är enligt Sven Lidin fortfarande inte löst. Lidin anser att han misslyckats. Det är hedervärt att erkänna sina misslyckanden, men ansvaret är inte en enskild anställds, utan faller blytungt på Lunds universitet som arbetsgivare. På LU:s webb listas 84 personer under institutionen. Några av dessa är förmodligen inte aktiva, men det är hur som helst en stor grupp anställda som är berörda. Varför förmår inte arbetsgivaren LU ta hand om dessa anställda bättre?
Jag har själv direkta erfarenheter av två, något mindre omfattande, men dock liknande fall och vill försöka ge några generella kommentarer och förslag. Men, först – vad handlar det om? Jo, det handlar om händelseförlopp där enskilda anställda orsakar allvarliga problem med arbetsmiljön som drabbar ett flertal medarbetare (och ofta även studenter!).
De problem som uppstår för berörda individer är av typen stress, oro, ångest och liknande som leder till frånvaro, sjukskrivningar och uppsägningar. Det handlar alltså om flera, ibland många, anställda som orsakas lidande. På arbetsplatsen leder det till allmänt dålig stämning och oro. Tid och energi spenderas på undersökningar, utredningar, åtgärder och informella samtal. Kort sagt, verksamheten blir lidande. De ekonomiska följderna blir stora. Ibland får den som orsakat problemen betalt för att avsluta sin anställning, men de ekonomiska konsekvenserna är betydligt större än de summor som går till eventuella utköp.
Jag vill hävda att LU är dåligt på att hantera dessa enskilda personer och de problem som följer. De flesta av LU:s anställda känner säkert till, direkt eller indirekt, ett eller flera fall. Och jag är övertygad om att en majoritet ser att det finns brister i hanteringen. Utan att försöka fördela skulden på olika aktörer vill jag ge två förslag på hur vi kan bli bättre.
För det första: tillsätt en haverikommission för varje enskilt fall. Vi borde leva upp till begreppet lärande organisation, men hur kan vi göra det om vi bara arkiverar avslutade fall djupt i diarierna utan utvärdering? En haverikommission får kartlägga var felet eller felen uppstått, vilka insatser arbetsgivaren vidtagit och hur de kan spetsas till. För det andra: skapa en ”task force” av utvald personal, som kallas in att ta hand om de fall som uppstår i samarbete med närmast berörd enhet. Denna task force skaffar sig erfarenheter och ökad specialkompetens inom personaladministration, arbetsrätt och företagshälsovård, vilket leder till effektivare och betydligt snabbare hantering.
Dessa fall är förödande för oss. De leder till personliga tragedier, försämrad verksamhet och stora kostnader. De är även klart skadliga för varumärket Lunds universitet. Det är dags att ändra arbetssättet!
Rolf Larsson, forskare, Avdelningen för teknisk vattenresurslära, LTH
Vicerektor Jimmie Kristensson svarar:
Alla har rätt till en god arbetsmiljö
Jag håller med om stora delar av det som Rolf Larsson skriver i sin insändare. Det kan vara både skadligt och dyrt att inte åtgärda arbetsmiljöproblem. Just därför är ett systematiskt och förebyggande arbetsmiljöarbete mycket viktigt. Särskilt viktigt är det sistnämnda så att risker kan identifieras och åtgärdas innan de utvecklas till härdsmältor.
Alla medarbetare har rätt till en bra, säker och trygg arbetsmiljö som är grunden för att man ska utvecklas och kunna göra ett bra jobb. För detta har arbetsgivaren ett självklart ansvar. Chefer på olika nivåer är centrala – både för att skapa förutsättningar för en god arbetsmiljö och för att stödja medarbetare som av olika anledningar mår dåligt, hamnar i konflikt eller missköter sig. Alla som leder behöver därför ett fullgott stöd för att veta vad som kan göras, vågar göra det som krävs och orkar möta de utmaningar som finns. Samtidigt kan inte det systematiska arbetsmiljöarbetet vila på enskilda personer utan det är ett arbete som måste ske i samverkan mellan chefer, medarbetare och studenter. Alla som är verksamma vid Lunds universitet har ett ansvar att bidra till en god arbetsmiljö.
Jag håller också med om att man ska lära av sina misstag – och det kan säkert universitetet i alla sina delar bli bättre på. Men min uppfattning är att det finns ett välfungerande arbetsmiljöarbete överlag, likaså att det finns bra stöd på plats. För snart sex år sedan infördes ett nytt arbetssätt med lokala skyddskommittéer på fakulteterna för att sätta fokus på arbetsmiljöfrågorna och stärka samverkansformerna. Samtidigt infördes arbetsmiljösamordnare som arbetar lokalt, bland annat med olika former av chefstöd. I samband med det bildades också ett universitetsgemensamt stödteam (SAM). I SAM-teamet – som är en form av task force – finns kompetenser inom arbetsmiljö, säkerhet och företagshälsovård. Teamet arbetar även tillsammans med den aktuella fakulteten för att på olika vis stärka arbetsmiljöarbetet inför framtiden. Alla arbetsgivare behöver ständigt arbeta med att utveckla och förbättra arbetsmiljön. Det tycker jag att vi gör på Lunds universitet.
Jimmie Kristensson, vicerektor med ansvar för kommunikation, kurage och karaktär
