– Vi behöver kulturella och kreativa kompetenser för att lyckas med den gröna omställningen. Den här typen av kompetens spelar en avgörande roll för att skapa radikalt nya lösningar på komplexa samhällsutmaningar, säger Charlotte Lorentz Hjorth, projektledare för ekip.
Klimatboven textil
Fokus hamnar ofta på teknik och ekonomi, och det räcker inte, menar Charlotte Lorentz Hjorth:
– För att vi ska lyckas med radikala skiften, som till exempel övergången från ”fast fashion” till ”slow fashion”, krävs ett helhetsgrepp och kreativa kompetenser.
EU:s textilkonsumtion hamnar på fjärde plats när det gäller miljö- och klimatpåverkan inom unionen, vilket gör det till en prioriterad fråga. Det finns redan nya lagar och regler på plats på EU-nivå, till exempel ”right to repair” för att underlätta reparation av produkter, EU:s taxonomi som begränsar investeringar till hållbara alternativ, samt textilstrategin som kräver hållbarhet och spårbarhet.
Mer stöd behövs
För att möta dessa och andra utmaningar, liksom främja innovation inom EU, kommer ekip samla in policyområden från aktörer i hela Europa, rangordna dem och välja ut fem per år som ska processas genom ekips policymotor.
Ett exempel där policymotorn kan svara på aktuella utmaningar är den förväntade nya lagstiftningen inom EU som kommer kräva att nästan alla produkter som lanseras på den europeiska marknaden ska ha produktpass. Ekip kan använda sin policymotor för att ta fram policyrekommendationer som stödjer utvecklingen av märkta och spårbara textilier.
I korthet handlar det om att se på innovation på nya sätt så fler aktörer kan ta del av innovationsstöd. Som strukturerna är uppbyggda idag är det ofta svårt för kulturella och kreativa näringar att ta del av befintligt stöd.
– Vi behöver nya policys som möjliggör finansiering och tillgång till anläggningar och demolabb för olika typer av projekt. Interaktionen mellan kunskap, näringsliv, forskning och samhälle är avgörande för att lösa Europas problem, säger Charlotte Lorentz Hjorth.
