Målsättningen för universitetet är att ha ett lokalprogram färdigt vid årets slut, en förutsättning för att forskning och undervisning ska kunna bedrivas i Science Village 2030. Samtidigt vill bolaget Science Village Scandinavia AB, som äger marken mellan ESS och MAX IV och där universitetet är minoritetsägare, exploatera och helst inte avvakta.
Avfart har spökat
Annat som påverkar universitetets etablering i Science Village är det nya sjukhusets slutliga placering. Ett område på Brunnshög nära Science Village är ett av alternativen. Vidare planerar kommunen en ny motorvägsavfart i området. Tills nyligen var tanken att den skulle gå genom Science Village. Ett nytt alternativ är att bygga avfarten längre norrut. På så vis skulle risken för skakningar i marken kraftigt minska, ett stort plus för forskare vars hyperkänsliga instrument inte tål vibrationer. Att flytta avfarten skulle dessutom göra det möjligt att i framtiden bygga en frielektronlaser mellan MAX IV och ESS.
Enligt kommunstyrelsens vice ordförande Rasmus Törnblom (M) siktar kommunen på att tillmötesgå universitetet och inte bygga avfarten mellan forskningsanläggningarna.
Vad tillåter ekonomin?
Per Mickwitz är vicerektor med ansvar för bland annat campusutvecklingen:
– Interna faktorer som påverkar etableringen i Science Village är hur vi vill utveckla vår utbildning och forskning, och givetvis är universitetets ekonomi gränssättande. Dessutom har vi de externa faktorerna, bland annat vilka andra verksamheter som kommer dit. Det kan vara sådant som attraherar oss eller som skuffar bort oss.
LTH och Naturvetenskapliga fakulteten håller tillsammans med LU Byggnad på att ta fram ett lokalprogram. Det innebär att man ska utveckla mer funktionella och effektiva lokaler. Programmet omfattar hela Fysicum och stora delar av Kemicentrum. Totalt rör det sig om verksamhet som idag bedrivs på 44 000 kvadratmeter.
Oklart hur många som flyttar
Målet med etableringen i Science Village är att öka förutsättningarna för nya samarbeten och synergier inom forskning, utbildning och samverkan. Samtidigt eftersträvar man så ändamålsenliga lokaler som möjligt, vilket kan resultera i att lokalytan krymper. Det alternativ som ska utredas vidare kallas scenario fem, alternativet håller öppet hur stor andel av fysikerna och kemisterna som flyttar till Science Village.
– Man planerar för olika omfattningar och olika lokallösningar. Det kommer att ta några år innan vi är färdiga att upphandla en hyresvärd. Samtidigt tror vi det är viktigt att få synergier genom samlokaliseringar av nuvarande skilda verksamheter och med de unika och moderna anläggningarna MAX IV och ESS. Därför är det viktigt att vi etablerar verksamhet på Brunnshög. Men vi får se vad vi har råd med, säger Per Mickwitz.
Hur ser du på ränteläget och att det blivit mycket dyrare att bygga?
– Man måste komma ihåg att vi hyr våra byggnader. Vi tar inga jättelån och vi är inte skuldsatta över öronen. Det är långa perspektiv vi arbetar med, så vad räntan och byggkostnaden är just nu spelar mindre roll. Det som är viktigare är vad kostnaderna kommer att vara, säg om fyra år och därefter när det blir aktuellt att upphandla någon för att bygga.
Vilka reaktioner möter du bland de som är berörda av en eventuell flytt till Science Village?
– Jag upplever att många ser en potential i att flytta. Sedan är det förstås så att man tänker mer på kostnaderna än tidigare. Å ena sidan är många entusiastiska, å andra sidan vet man att kostnaderna i huvudsak landar på den egna verksamheten och att det är pengar som skulle kunna användas till något annat, säger Per Mickwitz och fortsätter:
– Säkert finns det oro också, det gör det alltid inför stora förändringar, men det är viktigt att vi vågar se möjligheterna och inte blir för försiktiga. Vi behöver hitta en bra balans och det kommer att ta lite tid och gå lite fram och tillbaka innan det sätter sig.
