Förändringarna i ämnesplanerna sker i samband med återgången till att läsa ämnen istället för kurser i gymnasieskolan. Den förändringen gillas av många, kritiken riktas mot utformningen av, och innehållet i ämnesplanerna.
En av kritikerna är kemisten Ulf Ellervik. Han har svarat på Skolverkets remiss, inte för Lunds universitets räkning, utan i egenskap av ordförande för Kungliga Vetenskapsakademiens utbildningsutskott.
– Men jag vet hur man resonerar här i Lund och vi har ganska lika uppfattning.
Otydlighet största problemet
Ulf Ellervik pekar på tre problem med de föreslagna ämnesplanerna i kemi, biologi och fysik:
• otydlighet som bottnar i generaliseringar
• gymnasieeleverna tvingas inhämta kunskaper i fel ordning, vilket leder till att förståelsen för sammanhang och helhet går förlorad
• svag koppling till ett naturvetenskapligt synsätt
– Det största problemet är otydligheten tycker jag. Det blir svårt för gymnasielärarna att veta vad som förväntas av dem och det spiller över på oss på universitetet, säger Ulf Ellervik.
Skillnader mellan skolor kan öka
Ämnesplanerna på gymnasiet har varit otydliga tidigare också och i till exempel kemi har man på universitetet därför tvingats undervisa i gymnasiekemi. Detta eftersom det varit oklart vilka kunskaper studenterna har när de börjar på universitetet. Den otydligheten blir ännu större med det nya förslaget, enligt Ulf Ellervik.
När innehållet i den centrala planen är otydligt kan det leda till att lärarna låter läromedlen styra.
– Risken är alltså att innehållet i de naturvetenskapliga ämnena dikteras av företagen som står bakom läromedlen, säger Ulf Ellervik.
Enligt honom kommer otydligheten även att accentuera skillnader mellan gymnasieskolor i olika delar av landet. Ansvaret kommer att vila tungt på lärarna och hur pass rutinerade de är.
– Det kommer att bli otroligt viktigt med lärare som har en mycket djup och bred ämneskunskap och kan tolka det här nya centrala kursinnehållet och översätta det i praktisk pedagogik. Så det här kommer inte att göra gymnasieskolan mer jämlik, tvärtom.
Ingen tvärvetenskap
En annan farhåga är att fysik, kemi och biologi frikopplas från varandra i alltför hög grad på gymnasiet. Ett synsätt som i så fall går stick i stäv med utvecklingen på universitetet där samarbete över ämnesgränser är vardag och tvärvetenskap framhålls som framtiden.
Om förslaget till nya ämnesplaner blir verklighet är risken att det får ett par oönskade konsekvenser för de naturvetenskapliga ämnena, enligt Ulf Ellervik. Det ena är att lärare på universitetet måste satsa ännu mer på att undervisa i sådant som studenterna borde haft med sig från gymnasiet. Följden av det blir att andra moment som borde vara en del av undervisningen på universitetet får stiga åt sidan. Det andra är att universitetslärare får svårare att hålla sina kurser uppdaterade och à jour med de senaste rönen.
På sikt kan det leda till sämre utbildade naturvetare som lämnar universitetet.
