Fakultetens styrelse har fattat ett så kallat inriktningsbeslut. Inom tre, fyra år ska dagens elva institutioner och enheter ha reducerats till åtta. Om två mandatperioder, det vill säga sex år, ska ytterligare ett par sammanslagningar ha ägt rum.
Syftet är att skapa mer jämnstora enheter och minska sårbarheten hos de minsta institutionerna som är extra utsatta på flera sätt: alltifrån svårigheter att rekrytera till volatilitet vad gäller externa bidrag och möjligheter att samfinansiera forskningsprojekt.
Skiljer rejält i storlek
Storleken på Samhällsvetenskapliga fakultetens institutioner varierar kraftigt. Den största har mer än fyra gånger så många anställda som den minsta omräknat till heltidstjänster. Antalet helårsstudenter varierar ännu mer mellan institutionerna: från 120 till 1 040.
De tre minsta institutionerna är genusvetenskap, rättssociologi och strategisk kommunikation. Om det är dessa eller andra som i slutänden berörs av sammanslagningarna är oklart. Arbetet sker förutsättningslöst.
I inriktningsbeslutet beskrivs inte bara problem när enheter är små utan även problem som kan uppstå när det finns många enheter på en fakultet. Bland annat svårigheter att samordna gemensamma utvecklingsinsatser, samt att det blir svårare att göra fakultetsgemensamma uppföljningar och att risken för fel ökar.
Blir effektivare
Färre och mer jämnstora enheter handlar i första hand inte om att spara pengar. Istället pekar styrelsen på ökad effektivitet i användningen av fakultetens utbildnings- och forskningsanslag. Inte minst bidrar ekonomisk storlek till stordriftsfördelar och större möjligheter att planera efter behov. Det blir lättare att upprätthålla utbudet av utbildningar samt spetsen och bredden i forskningen.
Ett liknande arbete pågår på den Naturvetenskapliga fakulteten. Som LUM berättade tidigare i år är planen att slå samman Geologiska institutionen, Centrum för miljö- och klimatvetenskap samt Institutionen för naturgeografi och ekosystemvetenskap (INES).
