Emily Boyd, professor vid Lund University Centre for Sustainability Studies, är en av få experter i Sverige på klimatrelaterade förluster och skador, som benämns som loss and damage i klimatförhandlingarna. Hon befinner sig just nu på FN:s klimatkonferens COP28 för att delta i olika evenemang kopplade till detta forskningsområde.
Under flera år har Emily Boyd följt utvecklingsländers och civilsamhällets kamp för att få ersättning för förluster och skador orsakade av ett förändrat klimat, och hon är glad att fonden nu inrättas, till en början under Världsbanken. Bidrag till fonden är frivilliga, där länder kan välja att bidra med pengar.
Samtidigt återstår enligt henne många obesvarade frågor som snarast måste redas ut, som exempelvis: vilka typer av förluster och skador ska omfattas; i vilken utsträckning ska landet ha drabbats? Hur ska pengarna betalas ut? Ska Världsbanken administrera fonden också på sikt?
Detta är centrala pusselbitar för att fonden ska kunna göra skillnad för klimaträttvisa menar hon, och viktiga att lösa snabbt, inte minst då FN:s meteorologiska organisation WMO:s rapport Global Climate bekräftar att 2023 kommer att bli det varmaste året sedan mätningar inleddes.
Definition av förluster och skador viktigt
– Just hur vi definierar klimatrelaterade förluster och skador kommer att bli viktigt för hur stödet kommer att betalas ut. Från civilsamhället vill man att detta ska definieras på lokal nivå, och att olika grupper själva kan ringa in vad de ser som de största skadorna, snarare än att det bestäms av andra aktörer, säger Emily Boyd.
– Det är också viktigt att det blir nya pengar som finansierar fonden, snarare än att pengar omfördelas från klimatanpassningsåtgärder. Det måste vara ytterligare medel som tillkommer.
Själv forskar Emily Boyd om icke-ekonomiska förluster och skador orsakade av klimatförändringarna. De omfattar immateriella skador såsom förlust av kulturarv, traditioner och identitet. På sikt hoppas hon att kompensation för dessa förluster också skulle kunna ingå i fonden, något som kan bli en utmaning menar hon, då dessa kan bli ännu svårare att definiera och komma överens om.
– Att förlora sitt hem är inte bara en materiell förlust men kan också medföra att du förlorar din kultur, ditt sätt att leva, kunskap och viktiga nätverk, speciellt om du måste flytta för gott eller om din omgivning förändras drastiskt, exempelvis om regnskogen försvinner. Dessa förluster är minst lika viktiga som de materiella skadorna som extremväder orsakar.
Vill att Sverige följer efter
Liksom många andra påtalar Emily Boyd också att fonden i nuläget är alldeles för liten i jämförelse med vad som faktiskt behövs. Behovet väntas uppgå till 400 miljarder dollar om året men än så länge kommer de utlovade summorna inte i närheten av det. Exempelvis har värdnationen för klimatkonferensen, Förenade arabemiraten, utlovat 100 miljoner dollar, liksom Tyskland, medan EU har utlovat 25 miljoner euro och USA 17,5 miljoner dollar.
Hon hoppas också att Sverige följer efter grannländerna Norge, Danmark och Finland som i skrivande stund har utlovat finansiellt stöd till fonden.
– Om Sverige ställer sig bakom fonden är det en viktig markering att regeringen ser klimaträttvisa som en ledstjärna. Samtidigt måste diskussionerna om att fasa ut fossila bränslen fortsätta. Det är viktigt att vi fokuserar på att minska koldioxidutsläppen och att vi inte använder fonden som en ursäkt för att inte göra något. Fonden måste ta itu med de förluster och skador som redan inträffar, säger Emily Boyd.
Om COP
Världens länder möts en gång om året på FN:s globala klimatkonferens, COP (Conference of the Parties). COP28 pågår mellan 30 november och 12 december i Dubai, Förenade arabemiraten.