Syftet med det aktuella forskningsprojektet är att förbättra kvaliteten på sjukvård för äldre patienter som lider av flera olika sjukdomar, så kallade multisjuka patienter. Målet är att minska antalet återbesök och återinläggningar i akutvården.
En av projektets forskare är Anders Björkelund vid Lunds universitet. Han är verksam inom beräkningsvetenskap samt expert på att hantera och analysera stora datamängder med hjälp av maskininlärning, det vill säga artificiell intelligens. I projektet jobbar han tätt med medicinska specialister inom både akutvård och geriatrik.
– Vi vill bygga en datormodell som med hjälp av AI kan förutspå vilka patienter som löper störst risk att inom tolv månader bli inlagda på nytt, säger han.
Värdefull information i journaler
Forskarna analyserar nu data för alla vuxna personers besök på akutmottagningar i Skåne under åren 2017–2018 (se faktaruta). Det är här som den artificiella intelligensen kommer in i projektet. Det finns i patientjournalsystemen nämligen väldigt mycket värdefull information som kan vara av nytta i sammanhanget.
– Med maskininlärning kan man bringa ordning och hitta mönster i dessa stora mängder data på ett betydligt effektivare sätt än via klassiska metoder, säger Anders Björkelund.
Det handlar om diagnoshistorik, vilka receptbelagda läkemedel som patienten tar, blodprov i anslutning till akutbesöket, historik gällande medicinska undersökningar som exempelvis röntgen och EKG-mätningar, samt även information om medicinska ingrepp som exempelvis en bypassoperation. Anders Björkelunds fokus är att AI ska kunna identifiera de viktigaste faktorerna som ökar risken att en äldre multisjuk patient kommer att behöva söka akutvård på nytt.
Överbrygga kommunikationsbrister
Datormodellens artificiella intelligens tränas inte bara på medicinska data från patientjournalerna utan även på data från Statistiska Centralbyrån och Socialstyrelsen för att komplettera modellen med fakta om demografi och socioekonomi.
Parallellt med datormodellarbetet löper ett annat centralt spår i det EU-finansierade projektet om multisjuka äldre. Det handlar om hur man kan hitta ett sätt att överbrygga kommunikationsbrister mellan slutenvård och primärvård vid förflyttning av patienter mellan dessa vårdgivare.
– I Region Skåne har slutenvård och primärvård olika journalsystem och kan därför inte ta del av varandras medicinska dokumentation av patienterna. Det är ett problem, säger Karol Biegus, överläkare och specialist inom geriatrik vid Helsingborgs lasarett samt doktorand vid Lunds universitet.
Karol Biegus har det övergripande ansvaret för den svenska delen i EU-projektet, och han jobbar specifikt med att hitta lösningar på kommunikationsproblemet mellan vårdgivare. Detta kommunikationsproblem finns inom många landstingsregioner. Biegus förslag är att satsa på vårdplaner som alla vårdgivare har tillgång till. I en sådan vårdplan ska det stå angivet vilken medicinsk behandling och omvårdnad som patienten behöver framöver.
Individuell medicinsk vårdplan
Tanken är alltså att AI-modellen först ska ringa in vilka äldre multisjuka patienter som är i riskzonen för nya återinläggningar på sjukhus, och sedan ska dessa patienter vid utskrivning från sjukhusets slutenvård få med sig en individuell medicinsk vårdplan. Denna vårdplan har sållat ut den mest relevanta patientinformationen och ska upprättas gemensamt med patienten, primärvården och kommunen.
– Det handlar om att patienten ska få rätt uppföljande vård och därmed inte behöva återbesöka sjukhuset för en ny inläggning, säger Karol Biegus.