I dag mäts förenklat ett lands koldioxidutsläpp i olika offentliga rapporter utifrån två slags perspektiv: Först räknas de utsläpp som uppstår inom landsgränserna ut. Sedan kompletteras sifforna med de utsläpp som importeras i form av olika köpta varor och tjänster som producerats utomlands (se faktaruta för detaljer om territoriella, produktionsbaserade och konsumtionsbaserade utsläpp). För att undvika dubbelräkning av utrikeshandelns utsläpp globalt drar man sedan bort de utsläpp som orsakats av produktion för export.
– Men detta att man drar bort de faktiska utsläppen för exporten gör att länder inte behöver ta ansvar för vilken teknik man använt för sin export. Man kan ha använt smutsig kolkraft som i Kina och det blir helt det importerande landets ansvar, eller man kan ha använt koldioxidfri el som i Sverige, och detta ges inte Sverige någon cred för, säger Astrid Kander, professor i ekonomisk historia på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.
Hon är specialiserad inom klimat, energi och miljö och har länge arbetat med att förfina ett nytt sätt att mäta olika länders koldioxidutsläpp.
Dagens utsläppsstatistik används bland annat för att mäta hur olika länder lever upp till klimatmålen och också för att sätta priset på utsläppsrätter. EU:s utsläppshandelssystem är ett viktigt styrmedel för att EU ska nå klimatmålen.
”Ren” produktion ersätter ”smutsig”
Förra hösten släppte Astrid Kander och kollegan Viktoras Kulionis Ephi-rapporten ”Svensk export klimatnytta 1995–2020”. I rapporten utvecklar de det ”teknologijusterade klimatfotavtrycket”, som Kander och forskarkollegorna presenterade i Nature Climate Change redan 2015.
I det teknologijusterade klimatfotavtrycket får länder vars export har lägre utsläpp än världsgenomsnittet pluspoäng i form av negativa utsläpp medan ett land med högre utsläpp än snittet får minuspoäng i form av extra utsläpp (för detaljer, se faktaruta). Enligt Kander skulle ett sådant kompletterande mått göra helhetsbilden mer rättvisande för alla länder eftersom exporterade produkter från länder som Sverige ersätter varor som annars skulle kunna ha producerats på mer klimatskadliga sätt.
Ephi: Svensk exports klimatnytta 1995–2020 (Rapport, pdf)
Vårt mått redovisar ansvar för koldioxidutsläpp på ett mer rättvist sätt
– Vårt mått redovisar ansvar för koldioxidutsläpp på ett mer rättvist sätt genom att inte endast se till importens negativa effekter utan även exportens positiva effekter på klimatet i ett land som Sverige, eller dess negativa effekter i ett land som Kina. Vi kallar det för ”det teknikjusterade klimatfotavtrycket”.
Hon menar att nuvarande rapporteringsmått behöver kompletteras med den alternativa beräkningsmetoden, inte minst för att visa klimatnyttan av svensk export på ett tydligare sätt.
– Om vår metod börjar användas utanför forskarvärlden kan beslutsfattare få mer användbar information för att sätta nationella mål och utvärdera effekterna av klimatpolitiken, säger Astrid Kander och fortsätter:
– Genom att svensk produktion är i det närmsta koldioxidneutral så kan vi – genom att exportera till andra länder och därmed ersätta deras kanske ”smutsigare” energiproduktion – bidra positivt till klimatet. Det blir mellan 20 och 30 miljoner ton koldioxid som svensk export sparar det globala klimatet varje år. Och då är vi ändå en liten aktör, säger Astrid Kander.
Om måttet hade använts i offentliga utvärderingar hade Sverige fallit bättre ut än i dag medan det hade gått sämre för Kina. Många länder – till exempel alla EU-länder och USA – har tidigare lovat att minska sina utsläpp av koldioxid till år 2030. Astrid Kanders sätt att räkna på utsläppen kan göra att svensk export och energipolitik lyfts fram som ett gott exempel. Detta trots att vår export bara står för cirka 0,11 procent av världsutsläppen, enligt det territoriella sättet att räkna.
Jag tror att den typen av institutionella förändringar kan vara lösningen för klimatet
– Om svensk export gör klimatnytta utomlands, då är det synd om den skulle bli helt olönsam på grund av att man till varje pris ska minska de nationella utsläppen. Själva exporten av svenska produkter kan inte göra någon revolutionerande sak för klimatet, det är vi alltför små för: men om vi kan utveckla bättre teknik som sedan används utomlands kan Sverige göra stor skillnad, säger hon och exemplifierar:
– Om svensk stålindustri kan bli fossilfri genom att använda vätgas i stället för koks, ja, då kan den tekniken i sig vara värd att exportera och det kan få en enorm påverkan, eftersom stål och järn står för en ansenlig del av de globala utsläppen.
EU:s koldioxidskatt – början på en ”klimatklubb”?
I Sverige har det sedan 1991 funnits en koldioxidskatt – något som visat sig vara ett effektivt sätt att minska utsläpp, enligt ny forskning från KTH.
Med Fit for 55, har EU har börjat förbereda för bredda EU ETS till fler varor och även varor som är internationellt konkurrensutsatta. Detta gör att man behöver införa en koldioxidtull från år 2026. Då kommer all import av stål, aluminium, cement, handelsgödsel, vätgas och el från länder utanför EU att bedömas utifrån sina koldioxidutsläpp vid tillverkningen. Det är ett grepp som Astrid Kander tror kan ha en positiv effekt för klimatarbetet.
– Tanken är inte i första hand att skapa tullmurar mot omvärlden, utan att skapa en expanderande klimatklubb. Om några länder går i bräschen och leder med positiva exempel, så kan man i bästa fall ”tvinga”, eller snarare inspirera, andra att gå med. Jag tror att den typen av institutionella förändringar kan vara lösningen för klimatet, säger Astrid Kander.
I den kommande koldioxidtullen via EU hamnar kostnaden hos importörerna. De behöver betala en summa baserat på hur mycket koldioxid som gått åt för att producera varan när de köper koldioxidcertifikat. Dessa tullpengar går in till EU:s budget. Astrid Kander ser hur detta kan ha en positiv effekt på internationell klimatpolitik:
– Säg att Kina med sin kolkraft ser att det blir väldigt dyrt att exportera till EU. Men de betalar bara tullen om de saknar motsvarande styrmedel för koldioxidutsläpp som EU. Då kan de i bästa fall se att det är bättre att själva lägga den skatten hemma och få egna skatteintäkter och så är något i rullning … Glädjande är att Kina redan infört ett liknande system som EU ETS, om än mer begränsat och med en betydligt lägre prislapp på utsläppen, men det kan lätt skalas upp.
Koldioxidskatt: effektivt sätt att minska utsläpp – forskning.se
Vänder sig mot måttet som greenwashing
Astrid Kander var en av experterna som kom med input till 2022 års SOU om Sveriges globala klimatavtryck. Hon har också bidragit till den dåvarande miljömålsberedningen.
– De flesta ledamöterna i den tidigare miljömålsberedningen ställde sig positiva till det teknologijusterade klimatfotavtryck och var nära att anamma mitt och mina forskarkollegors synsätt. Men det skulle vara konsensus i gruppen och miljöpartiet och vänsterpartiet vände sig emot det. De ansåg att det kunde vara risk för grönmålning, eller greenwashing, av de svenska siffrorna. Men det är det inte. Det innebär bara att vi mäter såväl importens klimatskada som exportens klimatnytta för svenskt vidkommande, säger hon.
SOU: Sveriges globala klimatavtryck – regeringen.se
Det kan äntligen vara på gång att Sverige kommer låta exportens klimatnytta synas i den svenska statistiken och klimatredovisningen!
Astrid Kander förklarar att måttet är utformat så att det är tillämpbart på alla världens länder. Det är dessutom additivt, det vill säga summan av alla länders utsläpp blir de globala utsläppen.
Hon tror att det från en del håll kan ha funnits tankar på att hellre framställa Sverige i ganska dålig dager, som det vanliga konsumtionsmåttet gör, för att skapa en opinion om ”att ta till krafttag” och då pressa ner utsläppen.
– Men det skulle lika gärna kunna leda till uppgivenhet och en känsla av maktlöshet. Vad kan vi göra åt vad som sker på andra sidan jorden? Om vi slutar importera för att importen skadar klimatet, då får vi en isolationistisk politik där vi blir mindre integrerade på världsmarknaden och det får också negativa konsekvenser, för teknikspridning, välfärd och trygghet, säger hon.
SCB och Naturvårdsverket
I skrivande stund arbetar Statistiska centralbyrån (SCB) och Naturvårdsverket med ett regeringsuppdrag som ska ta fram metoder för att räkna på det svenska klimatfotavtrycket. Astrid Kander hoppas att hennes och kollegornas forskning kan vara till hjälp.
– I SCB:s senaste delrapport från tidigare i år om exportens klimateffekter läste jag till min glädje att de lutar sig tungt mot det teknologijusterade fotavtrycket i sitt förslag till ny statistik på området. Så det kan äntligen vara på gång att Sverige kommer låta exportens klimatnytta synas i den svenska statistiken och klimatredovisningen!
Delleverans av regeringsuppdrag om exportens klimateffekter – SCB.se
