Det finns en tydlig koppling mellan att tidigt i livet få vistas i naturen och lära sig om den – och att senare i livet vilja värna om arter och ekosystem. Forskning visar också, att barns hälsa stärks på flera sätt genom tillgång till grönska. Att barn får vistas i och lära sig om naturen har därför stor betydelse, inte minst för bevarande av biologisk mångfald och hållbarhet på lång sikt. Samtidigt bor fler barn än någonsin i stadsmiljöer, med begränsad tillgång till växtlighet.
I en ny policy brief – en kunskapssammanställning som riktar sig till beslutsfattare och intressenter – samlar tjugo forskare och pedagoger den senaste forskningen kring gröna miljöer och barns lärande och hälsa, och argumenterar för hur skolgårdar skulle kunna användas mer systematiskt och aktivt för att ge alla barn tillgång till natur.
– När forskningen så tydligt visar att det finns fördelar för barn som vistas i och leker i naturen är det extra angeläget att se till att detta blir en del av alla barns vardag. Vi menar att skolgårdarna är en outnyttjad resurs som skulle behöva tas tillvara bättre och mer strukturerat, dels för barns lärande och hälsa, men också för att utveckla livsmiljöer för växter och djur, säger Anna Persson, forskare på Centrum för miljö- och klimatvetenskap (CEC) vid Lunds universitet och en av redaktörerna för den nya kunskapssammanställningen.
Tillgång till natur en rättvisefråga
I policy briefen hänvisar forskarna till studier som bland annat visar hur uppmärksamhet och arbetsminne är bättre hos barn som har tillgång till en grön skolgård och hur aktiviteter i naturen kan minska ADHD-symtom och stärka barns utveckling, till exempel när det gäller att våga ta fysiska risker. Men växtlighet på skolgården kan också minska skadliga ämnen i luften och bidra till att förebygga flera vanliga välfärdssjukdomar. Studier har exempelvis visat att barn som kommer i kontakt med natur på skolgården, och gynnsamma mikroorganismer som finns i naturen, har lägre risk för sjukdomar kopplade till immunförsvaret såsom typ 1-diabetes, astma, atopi och allergier. Grönska bidrar även till att sänka temperaturen lokalt under värmeböljor och skydda små barn som är känsliga för värme och solstrålning. I sin sammanställning argumenterar forskarna för att dessa nyttor som naturen ger oss inte borde vara förbehållna ett fåtal.
– Gröna skolgårdar kan bidra till att tillgången till natur blir mer lika för alla. Alla elever, oavsett socioekonomi, borde ha möjlighet att ta del av de fördelar som grönska ger, säger Anna Persson.
Enkla åtgärder som kan göra stor skillnad
I kunskapssammanställningen listar forskarna – landskapsarkitekter, miljöpsykologer och biologer – och pedagogerna tio åtgärder (se faktaruta) som både kan öka mängden natur på skolgårdar, och höja kvaliteten på befintlig grönska.
– Att tillföra naturmaterial i lekmiljöer är till exempel en enkel och billig åtgärd som gynnar hälsan hos barn i städer, och som borde prioriteras vid om- och nybyggnation, säger Anna Persson.
Författarna lyfter också möjligheterna i att se skolgårdar, som finns spridda i våra tätorter, som en del av städernas gröna infrastruktur och integrera dem i planering och förvaltning av denna. Mer grönska skulle, förutom att sänka lokal temperatur, exempelvis kunna bidra till städernas klimatanpassning genom att växtlighet kan minska risken för översvämningar vid skyfall. Gröna skolgårdar skulle även kunna spela en viktig roll i att öka mängden natur i städer och bidra till uppsatta mål om att stärka biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Den pågående förlusten av biologisk mångfald beror till stor del på att arters livsmiljöer minskat och försämrats till följd av alltmer bebyggelse.
– Det gäller dock att hitta lösningar som ger utrymme för en lite vildare grönska än vad vi är vana vid, både vad gäller arter och skötsel, säger Anna Persson.
Krävs planering och samordning
Sverige har lagstadgade krav på att det ska finnas tillräcklig friyta för barns lek vid skolor och enligt Boverkets riktlinjer ska skolgårdar fungera som pedagogisk miljö och skapa möjligheter till olika former av stimulans. Ändå är det idag endast några få kommuner i landet som aktivt tar ett helhetsgrepp för att utveckla skolgårdars utformning utifrån biologisk mångfald, pedagogik och barns välmående. Johan Kjellberg Jensen, forskare på CEC och medredaktör, vill lyfta den pedagogiska vinsten av att integrera natur i barns undervisning.
– Vi vet utifrån flera studier att barn får en större förståelse för hur ekosystem fungerar när de kan ta del av naturen i sin vardag. Vi kan därför se skolgården som en pedagogisk resurs när det kommer till hållbarhet och för framtida generationer att skapa en relation till naturen, säger han.
Johan Kjellberg Jensen skulle vilja se en förändring där Sveriges kommuner arbetar aktivt och samordnat över sektorsgränser med gröna skolgårdar inom både stadsplanering, förvaltning och pedagogik.
– Dessutom behöver finansiering av gröna skolgårdprojekt öka nationellt, inte minst för att barn i skolor och kommuner med mindre resurser ska ges samma möjligheter till natur på skolgården.
Nedan hittar du länken till policy briefen "Natur på skolgården för lärande, hälsa och hållbarhet", utgiven av CEC/BECC 2024.