Vilka framtidsfrågor ligger dig varmt om hjärtat?
– Kopplingen mellan små och nästan osynliga förändringar och stora, uppmärksammade, teknikutveckling exempelvis. Hur går det till när vardagen och värderingarna förändras, hur ska man få syn på mikroprocesserna medan de händer och faktiskt förändrar världen?
– Ur ett mera makroinriktat perspektiv tror jag naturligtvis att klimatfrågorna är avgörande. Här måste teknik kopplas till resurser, demografi, rättvisa – liksom till vardagliga praktiker. Hur ska vatten- mat- och energiförsörjning lösas, hur kan avfall transformeras till nyttigheter eller undvikas?
– Jag tror också att sättet som samhällen organiseras på är en mycket viktig framtidsfråga. Den rymmer frågeställningar om demokrati, religion, rättigheter, tillgång till information och utbildning – listan kan göras mycket lång. Jag hoppas att vi i LU Futura kan bidra till att ge några ledtrådar om hur utvecklingen av sådana viktiga frågor kan te sig beroende på vilka val vi gör just nu.
– Dessutom är jag övertygad om att utbildning från förskola till forskarutbildning och allt däremellan är en av de viktigaste framtidsfrågor vi har. Det måste vara en självklarhet att utbildning och forskning går hand i hand oavsett vilken utbildningsnivå det handlar om.
Varför är dessa frågor betjänta av att belysas av en tvärvetenskaplig grupp?
– Vi som jobbar på universitetet kommer från olika discipliner med olika kunskapsbakgrunder, metoder och tolkningsramar. Som lärare och forskare lär vi ut och använder de perspektiv som gäller inom våra respektive kunskapsområden. Det är i och för sig nödvändigt och bra. Men vill man försöka förstå komplexiteten i frågor som de jag nämnt känns det också nödvändigt att närma sig dem med verktyg från olika vetenskapsfält. I Lund har vi förmånen att ha alla fakulteter samlade inom ett och samma universitet. Det avspeglar sig också i LU Futura.